Klangen angaf straxt att dessa kärl voro af silfver, och arkeologerna kommo genast i lifligaste rörelse för att få utrönt betydelsen af detta fynd. Flera gissningar om dess ålder gjordes i början, men slutligen enades man om, hvad som numera ej lär rer kunna blifva underkastadt någon vidare tvist, att man här stod framför silfverkärl, som förskrefvo sig från Roms första kejsartid. Hr Dietrichson anförde flera omständigheter, på grund af hvilka han äfven omfattat denna mening. Då det är en känd sak, att sådana prydnadskärl plägade till främmande furstar eller framstående perso ner skänkas af de romerska kejsarne, har man i detta förhållande en nära liggande och naturlig förklaringsgrund till dessa kärls förekomst i Tyskland. Alla de vid Hildesheim funna kärlen äro mer eller mindre rikt ornerade och utmärka sig för en utomordentlig skönhet i form och finhet i arbete, och de flesta af dem förtjena i rent praktiskt afseende att tagas till mönster, något som hr Dietrichson äfven särskildt betonade. Ingeniör Groth förevisade slutligen vackra prof på vid en engelsk fabrik pressadt trä, med hvilken fabrikation afses att kunna för mycket billigt pris ersätta de bildhuggeriarbeten, som hittills med stor kostnad användts vid byggnader och möbeltillverkningen. (D. N.)