Aftonbladet – 9 januari 1873, sida 3

lands sydvesvra udde, Militäriskt. Den ryska örlogsflottan. F. d. öfverkonstruktören vid den engelska flottan, mr Reed meddelar i den af honom utgifna tidskriften Naval science en intressant öfversigt öfver det utvecklingsstadinm, hvarpå den ryska flottan för närvarande befinner sig. Mr Reed börjar med en redogörelse för de nuvarande förhållandena i afseende på de särskilda europeiska marinerna. Det är en märklig omständighet, säger han, att man nu måste vända blicken från England och Frankrike och deremot rikta den på de ryska varfven för att få se de intressantaste och mest betydande bevisen på skeppsbyggnadskonstens ståndpunkt, hvad krigsfartyg beträffar. I Frankrike är Dupnpy de Lome, den franska pansarflottans bekante byggmästare. Reg med konstruktion af luftfartyg, och i England finns icke mycket att se, förutom byggandet af en hop små kanonbåtar, till hvilka ritningar uppgjordes för flere år sedan. Den nordtyska regeringen äringalunda sysslolös, men man går der hellre långsamt och säkert framåt än med raska steg på nya banor. I Österrike göras berömvärda ansträngnigar att bygga bepansrade jernfartyg, men man vill icke bygga utomlands, och i eget land finnas icke medel att hastigt påskynda arbetena. I Turkiet förökar man flottan, men man tyckes alltför mycket lägga vigt på storlek, dyrbarhet och vackert utseende. Det. är derför till Ryssland, man måste vända sig för att få se resultaterna af en kraftig och sjelfständig verksamhet; ty der tyckes Peter den Stores intresse för marinen ha vaknat till större lif än någonsin och i en form, som just lämpar sig för vår tids anspråk. Eör närvarande byggas i Ryssland tre särskilda slags pansarfartyg, hvilka alla tre förverkliga nya ider. Amiralen Popoff, bekant från försvaret af Sebastopol och från andra håll, är upphofsman till dessa planer, och han har fått kraftigt understöd så väl af storfursten Konstantin som af marinministern, amiralen Krabbe. Den första klassen fartyg består för närvaranle blott af två, till hvilka man i den engelska marinen icke bar något motstycke. Dessa båda, Alexander Newsky och Storamiralens befinna sig i afseende på storlek mellan de engelska Volage och -Inconstant, men äro i olikhet med dessa, som icke ha pansar, försedda med ett bälte af sådant, icke allenast rundt omkring hela vattenlinien, utan äfven rundt omkring ett öfre batteri på 4 kanoner. De äro det oaktadt likasom nyssnämnda engelska fartyg beräknade på stor snabbhet. Batterierna kunna likasom på len engelska Invincible--klassen skjuta rätt föroch akter-ut, utan at kanonernas ord föränIras. Fartygen äro omkring 300 fot långa, 48 ot breda, och de ligga högst 23 fot djupt. De ia maskiner på 900 hästars kraft. Bepansrinven har 6 tums tjocklek, kanonerna äro lels 8-tuws-, dels 6-tums-. Fartygen äro sygda af mn med utanpå liggande kopparörhydd träbeklädnad. De skola föra en betydlig segelmassa. Äro beräkningarna riktiga, skola lessa bepansrade fartyg bli snabbare under ånga in alla engelska örlogsfartyg med undantag af le obepansrade sInconstant och -Blonde; de skola dessutom bli snabba och kraftiga under segel, ch de äro dertill på alla vigtiga ställen skydlade af ett starkt pansar. De skäl, som ha föranledt byggandet af dessa våda fartyg, äro följande: Hos sådana farty; ir, heter det, öfverlägsen hastighet i sig sje tyrka; den gör det möjligt att undkomma den tarkare motståndaren, tvinga den svagare till strid och välja den förmånligaste ställningen för lennas utkämpande. Derför eftersträfvas denna genskap i högsta grad, som kan förenas med len Depanerane som fartygen ha erhållit. Då vidare af två för öfrigt lika fartyg det största skall vara det snabbaste; voro stora dimensioner insvärda, och derför blef det också ANA utt bygga af jern, emedan jernet gifver ett både ättare och varaktigare skrof. . Då härtill ytterigare kommer, att sådana fartyg hufvudsakligen iro-ämnade till Kryssning hvar för sig, eller till ;peration mot handelsfartyg och klasser af minIre jernfartyg, behöfva de icke många kanoner; le ryska fartygen af denna klass skola derför såsom hufvudbestyckning blott få 4 kanoner, men lessa kunna skjuta hela horizonten rundt omkring. Man utgick vid bestämmandet af dessa kanoners tyrka derifrån, att de skulle vara öfverlägsna varje kanon, som kan föras på ett handelsfaryg. t. ex. en hundrapunding. Och bepansringen es på, emedan en kula från en 100 -punding rore i stånd att förstöra ett fartyg, som icke ade något pansar. Dessa äro — så slutar mr Reed — i korthet de skäl. som ha föranledt bygandet af dessa fartyg. De kunna betraktas såom förverkligandet af de ryska åsigterna, om wurudan en kryssare bör vara, och få personer ära väl vilja förneka, att de äro väl och klart 1ittänkta. : : Den andra klassen af fartyg, som förtjena särkildt omnämnas, representeras af monitorn Kreier, sedermera omdöpt till Peter den Store. Detta fartyg, som af mr Reed betecknas såsom märkligt och ovanligt, och hvilket han förslarar vara det starkaste pansarfartyg i verlden, våbörjades något före den engelska bröstvärnsmoitorn Devastation-. Det är 325 fot långt. 63 ot bredt, har ett deplacement af nära 10.000 tons och är försedt med maskiner på 1400 hästars sraft, hvilka drifva tvillingskrufvar. Fartyget var bröstvärn, en lång bäck för om detta och läck öfver alltsammans; det har träbeklädnad ned kopparförhydning, för 4 af de svåraste hitills tillverkade kanoner och har en bepansring ned backning, motsvarande 14 tums jernbeklädad. Det förklaras af mr Reed vara mycket tarkare och större än Devastation; sannolikt r det äfven snabbare än detta fartyg, som blott ar 800 nominella hästkrafter och likväl vid en yligen företagen profresa gjorde 13.8 knop. Om riset på den ryska kolossen meddelas ingen uppysning, men man kan göra sig ett begrepp jerm. då man vet, att Devastationhar kostat 20.000 pund sterl. Ng oe omnämner mr nn i mn IR de unda fartyg, som man nu börjat bygga i Ryssand. Man Fröstas att småle, säger han, när Penn ör talas om cirkelrunda pansarfartyg, d. v. 8. jansarfartyg, som äro lika breda som långa, och wvilkas korisontala genomskärning är en cirkel; nen man skall snart vid närmare betänkande inna, att saken ändock icke är så orimlig, ehuru nan väl till slut skall utbrista: Men hastigt unna de dock icke gå. och till ejös skall man