Aftonbladet – 8 januari 1873, sida 2

STOCKHOLM den 8 Januari. Hjelpexpeditionen till Spetsbergen. (Från Aftonbladets korrespondent.) Kristiania den 5 Jan. . Samtidigt med att den i dag ankomna Finmarksposten har medfört närmare underrättelser om den på julaftonen från Tromsö 1 Spetsbergen afgångna hjelpexpeditionen ingår från Tönsberg underrättelse, att ännu ett företag af samma slag skall sättas i verket genom en privatmans initiativ; ordföranden för det för ett halft år sedan stiftade Deutsche Polar-Schiffsfahrts-Gesellschafto hr Albert Rosentahl i Bremen har nemligen gifvit order, att det bolaget tillhöriga stora skälfångstångfartyget Grönland, hvilket för närvarande ligger vid Tönsberg, ögonblickligen skall utrustas och afgå under sin dugtige och kunnige befälhafvare, norrmannen Jakob Melsom, till Spetsbergen för att uppsöka och afhemta de sannolikt vid Isfjorden varande 18 norrmännen. Utrustningen skall verkställas med all möjlig skyndsamhet och kommer sannolikt att icke medtaga många dagar, så att Grönland troligen redan inom Januari månads slut skall kunna vara vid Spetsbergen. Hvad angår den från Tromsö den 24 Dec. afgångna expeditionen med segelfartyget Isbjörnen, kapten Johan Kjelsen, så finner man af yttrandena i de i dag ahkomna Tromsötidningarna, att man har blifvit mycket öfverraskad af den olyckliga utgången af ångfartyget Alberts Spetsbergsfärd, och att man alldeles icke misströstar att till och med på denna stränga årstid ernå ett bättre resultat med sitt eget lilla anspråkslösa segelfartyg. Man är af den meningen, att Albert, efter att ha blifvit drifvet vesterut af den häftiga storm, som det hade att kämpa mot, borde, till dess den sista tunnan stenkol hade gått åt, ha försökt tränga fram och finna Spetsbergen, hvarför det just då varande månskenet utgjorde en lycklig chance. Såsom fullriggadt fartyg skulle det, trots kolbristen, ieke ha varit värre stäldt för Albert än för något af de fartyg, som på denna årstid gå ut från eller in till Finmarkens kuster. I alla händelser hade man väntat, att Albert skulle ha löpt in till ett längre i norr beläget ställe än Kristiansand för att fylla sitt kolbehof och göra ettnytt försök. Hvad utsändandet af Isbjörnen beträffar, så tyckes man hysa godt hopp att mälet skall uppnås. Erfarne Ishafsseglare tro nemligen, att Isfjorden efter all sannolikhet ännu måste vara öppen, då den vanligen är isfri mycket tidigt på våren, hvilket skulle vara alldeles omöjligt, om den redan nu vore tillfrusen. De tro, att den icke lägger sig förr än i Januari månad. Dessutom lita de på att de känna bottnen och bankarne omkring Spetsbergen så väl, att om de också till följd af den mörka årstiden icke kunna se mycket, skola de dock leta sig fram med hjelp af lodet.