Aftonbladet – 3 januari 1873, sida 2

ännu ha fästat sin uppmärksamhet vid den stora betydelse det skulle hafva att ega en fullständig öfversigt af hvad som på detta område tilldrager sig i landet. Nu öfverraskas man emellertid af att finna att den enskilda företagsamheten dragit försorg om att till en del fylla denna lucka i den officiella statistiken. I den af oss för några dagar sedan anmälda Nordiska jernbanekalendern finnas rikhaltiga uppgifter rörande såväl de jernvägar i Sverige, som voro under byggnad, då kalendern lades under press (hvilket synes ha varit i början af Oktober), som rörande dem, för hvilka K. M:t beviljat koncession, och dem, för hvilka bolag lära vara under bildande. Naturligtvis fäster sig dervid intresset i främsta rummet vid uppgifterna rörande de banor, hvilkas anläggning verkligen påbörjats och hvilka således ha sannolikhet för sig att verkligen komma till stånd. Man erfar rörande dem alla väglängd och spårvidd, samt i afseende å de flesta äfven andra uppgifter rörande det tekniska utförandet, såsom kurv-radier, lutningsförhållanden, sken-vigt, bankbredd m. m. Deremot förefinnas uppgifter rörande beräknade anläggningskostnaderna endast för ett fåtal banor. Man har på grund af de många tid efter annan synliga uppgifterna om påbörjade jernvägsanläggningar väl kunnat förmoda att sammanlagdt en ganska betydlig sträcka Jernväg för närvarande vore under byggnad här i landet; men sannolikt skall det dock för de flesta vara en öfverraskning att erfara, att man vid den tidpunkt, för hvars förhållanden kalendern redogör, hade under byggnad ensamt af enskilda jernvägar en större väglängd än de för trafik upplåtna statsbanorna och samtliga enskilda banor tillsammans utgjorde vid utgången af 1870 (det sista för hvilket en fullständig officiel jernvägsstatistik ännu föreligger). Se här en förteckning på dessa under arbete varande banors längd och spårvidd: Jernväg Mil. — Spårvidd: Nässjö—Oscarshamn 4,83 Frövi—Ludvika .. 9,0 4,83 Halsberg—Motal; 9.0 4,83 Carlskrona—Wexiö 10.6 4,83 Koreslagernas (Fal 19.0 4,83 Nora—Carlskoga 5.25 4,83 Upsala—Gefle .. 10,5 4,83 Krylbo—Norbergs 1.7 4,83 Stockholm—Westerås 18,0 4.83 Kalmar—Emmeboda ... 5,38 4,88 Halmstad—Jönköpings 19.0 4,83 Helsingborg—Hessleholm 7.3 4,88 Nynäsbanan .............. 3.8 4.83 Sandsvall—Torpshammar 6.0 8.39 Carlshamn—Wieslanda 7.4 3,59 sterströms ............ 0,6 3.39 Pålsboda—Finspong 5,3 3,00 Ulricehamn—Wartofta 3.5 8,00 Wikern—Möckeln 328 270 Hjo—Stenstorp.. 3,00 270 Lidköping—Skara—Stenstorp 47 — 270 Mariestad—Moholm 16 270 Summa mil 167,59 Lägger man härtill längden af de under arbete varande, ännu icke för trafik upplåtna delarne af norra och östra stambanorna, den förra 14, den senare omkring 11 mil, eller båda tillsammans 25 mil, så befinnes det att vid den tidpunkt, hvarom fråga är, voro under arbete i Sverige jernvägar af en sammanlagd längd af inemot 193 svenska mil. Det är att beklaga att uppgifter icke förefinnas rörande den beräknade anläggningskostnaden för samtliga dessa banor; men om man, för att bilda sig en föreställning om det kapital, som för deras byggande tages i anspråk, beräknar att de bredspåriga (4,83 fots) banorna kosta i medeltal 700,000 rdr pr mil och de af mindre spårvidd i medeltal 250,000 rdr pr mil, så får man en total byggnadskostnad af 118.966,000 rdr eller i rundt tal 119 millioner. Det bör härvid visserligen ihågkommas att en del af denna summa redan är använd, enär arbetena på några af de här medräknade ba norna redan ganska långt framskridit, men utan tvifvel återstår dock den största delen att använda under de närmaste par, tre ären, efter hvilkas förlopp de flesta om ej alla dessa banor äro ämnade att vara fullbordade. Vi tro att dessa siffror, på samma gång som de leda tanken på den väldiga utveckling de skola gifva rörelsen i landet, då den blir i tillfälle tillgodogöra sig de lättade transportmedel, som de komma att erbjuda, äfven mana till någon varsamhet med afseende å inledande af nya företag för den närmaste tiden, ty de tillgångar, öfver hvilka vi förfoga såväl i hvad angår penningar som arbetskrafter, kunna naturligtvis icke vara obegränsade. En högst intressant tablå öfver samtliga under året 1872 beviljade balagskoncessio ner, hvilken vi på annat ställe i bladet meddela, ger för öfrigt vid handen att det icke ensamt är jernvägshyggnaderna, som ander den närmaste tiden taga kapital och armar i anspråk, utan att äfven på en mängd andra områden utvecklas en verksamhet, som väl må, för våra förhållanden, kallas zolossal. Och likväl stå en hel del ytterigare jernvägsföretag färdiga att gå af stapeln. Vi skola härnäst med ledning af ernbanekalendern meddela några uppgifter å de banor, utom de ofvannämnda, för wvilka koncession är beviljad, och dem, för vilkas byggande bolag hålla på att bilda ig, Under det franska nationalförsamlingen