Aftonbladet – 30 december 1873, sida 2

STOCKHOLM den 30 Dec. Skolkomitens betänkande. L På grund at skrifvelse från 1870 års riksag med anhållan det K. M:t täcktes åt en omit6 af sakkunnige män uppdraga attl. erkställa en revision af nu gällande stadga, ör rikets elementarläroverk och de särskilda l id efter annan meddelade föreskrifter röande denna stadgas tillämpning, blef en ådan komit6 den 21 Oktober samma år nedatt, med f. d. statsrådet grefve H. Hamilon till ordförande samt till ledamöter geeraldirektören N. J. Berlin, domprosten C. V. Linder, professorerne vid universiteten Upsala 8. Ribbing och i Lund OC. A. Wahlberg, rektorerne vid högre elementaräroverken i Upsala M. M. Flederus och i Calmar RB. Törneblad, Hruksegaren Hj. Petr och landtbrukaren G. Kolmodin. Af lesse begärde dock och erhöll hr Petr berielse från detta förordnande, sedan komierade öfverenskommit om grunderna för itt blifvande förslag, men innan förslaget jelft hunnit utarbetas. Den 23 Juli detta ir slutades komitens arbeten, sedan den samma dag till K. M:t aflemnat sitt betänande och förslag till förändrad organisation Mt elementarläroverken. Detta digra arbete — omfattande 289 qvartsidor jemte 43 bis jagor innehållande högst intressanta statistiska uppgifter rörande åtskilliga förhållanden, hvilka komiterade anfört såsom stöd för sitt förslag, samt vidlyftiga reservationer mot antingen förslaget i sin helhet el: ler några detaljer deri, afgifna af samtlige komiteas ledamöter med undantag af en ende — har nu utkommit från trycket och är egnadt att väcka mycken uppmärksamhet och, vi tveka icke att utsäga det, stora betänkligheter. De hufvudsakliga bestämmelserna i komitens förslag, hvilka skänka det dess egentliga karakter, gå i en riktning, motsatt den af tiden och erfarenheten an: gifna, och man kan derför med säkerhet förutse det kritik öfver både förslagets principer och detaljbestämmelserna deri icke skall komma att utebli, Tills vidare åtnöja vi oss emellertid med ett blott referat af betänkandets hufvudsakliga innehåll. Till grund för sitt förslag ha komiterade lagt elementarläroverkens muvarande inrättning, emedan en fullständig omdaning af de allmänna läroverken dels skulle vara mindre lämplig och med stora svårigheter för enad, dels ledande till betydliga kostnader. Då frågan om läroverkens organisation bufvudsakligen är en praktisk, vid hvars lösning hvarje steg mäste grundas på vunnen erfarenhet, hafva komiterade ansett sig böra förutskicka sjelfva betänkandet en öfversigt af svenska skollagstiftningen från år 1820. I den samma redogöres för innehållet af nämnda års skolordning, hvarefter ganska intressanta underrättelser meddelas rörande föregående skolrevisioner af 1824, 1832 och 1843 äfvensom komitgerna af 1825 och 1858 samt för de förändringar i läroverkens or ganisation, som, begynnande med k. cirkulä ret den 6 Juli 1849, sedermera tid efter an nan vidtagits. Komiten upptager härefter till pröfning de ofta hörda klagomålen rörande öfveran strängning och mängläseri, såsom olyckliga följder af nu gällande läroverksorganisation och anser olämpligt att göra någon inskränk ning i läroämnenas antal, då detta är un gefär detsamma, som i andra länder. Öfver ansträngning, der en sådan är befintlig, böl lätt kunna förekommas, i hvilket afseende följande åtgärder föreslås: a) fysikens och hebreiskans borttågande från den klassiska linien; b) de främmande språkens inskränkande i de fem lägre klasserna till tre för hvardera linien och med två års mellanrum mellar hvarje nytt språks inträdande; c) naturlärans införande i de lägre klasserna; borttagande af slutpröfningen i na turalhistoria och tyska vid sjette klassens slut; latinets upptagande som begynnelse språk; undervisningens koncentrering deri genom, att matematik och latin blifva huf vudämnen i de lägre klasserna, i de högre deremot gamla språk på latinsamt mate matik och naturvetenskap på realafdelningen d) minskning af kurserna, t. ex. i latir och grekiska på klassiska linien samt i ma tematik inom realliniens fem lägre klasser e) undervisningstimmarnes minskande i åt skilliga klasser, hvarigenom arbetsordninger kan förenklas och förbättras; läsårets för längning med en vecka i början af höst och en i slutet af vårterminen; påsklofvet: förlängning med en hel vecka; förmiddags läsningens inskränkande; f) de skriftliga hemarbetenas förminskan de i någon män; g) en bättre metodisk behandling af läro ämnena genom lärarebildningens tillgodo I seende; TR AA md a I