Aftonbladet – 28 december 1872, sida 2

ro tillförlitliga, och Le Temps uppmanar. wonom öppet att framlägga det skriftliga vevis för sina påståenden, om hvilkas till-. raro han har gifvit en antydan, En korrespondent i Paris skrifver till Kölnische Zeitung, att Thiers under sin vistelse i Paris kommer att sysselsätta sig ned finansangelägenheterna och särskildt ned de garantier, som Frankrike kommer stt erbjuda Tyskland för den sista. femtelelen af krigsskadeersättningen. En korrespondent till Indgpendance, som äfven sysselsätter sig med denna sak, berättar att representanter för flere stora amerikanska, bolländska och ryska hus infunnit sig i Paris, för att rådgöra med Thiers och att man räknar på, att denna finansangelägenhet skall vara afgjord, då nationalförsamlingen åter sammanträder. Dea nye franske inrikesministern Goulard tyckes äfven genom att ständigt hålla pressen i tygeln vilja göra sig högern bevågen. Den radikala Corsaire skildrade för några dagar sedan det elände, som råder bland arbetarne, industriidkarne och köpmännen i Paris till följd af den genom monarkisterne framkallade politiska krisen och beskylde koryfeerna inom högern, herrarne Batbie, Broglie, Auäiffret-Pasquier och Lorgeril, att ilja störta Frankrike i det djupaste elände, på det att landet skulle kapitulera och kasta sig i armaroe på dem. Åtskilliga deputerade af högern interpellerade genast inrikesministern, hvilken i sitt svar antydde, att Corsaire skull: komma att indragas. Cori ja dema fara genom att er i tidningen låta införa fölasitvande: Hr Emile Zola, den i går under rubrik: Le lendemain de ta crise offentliggjorda ari , ber oss tillkännapifva, att han på grusd af sina många göromål ser sig nödkad att utträda ur Corsaires redaktion. a halp dock icke. Dagen derefter dekreterade generalguvernören i Paris TA dmirault (som bekant befinner sig änuu Paris i belägringstillstånd) att Corsaire skulle indragas på grund deraf, att den eggar medborgare till hat och förakt mot hvarardra och angriper nationalförsamlingens rärtigheter och myndiigheter,. De radikala angripa häftigt regeringen för denna åtgärd. En korrespondent till Independance belge redogör på följande sätt för grunddragen i den nya vallagen, som den österrikiska regeringen kommer att förelägga riksrädet och hvilken redan blifvit meddelad parliamentskonferensen: 1) De deputerade till riksrådet komma hädanefter icke att väljas i och af riksdagarne, utan omedelbart af valmännen. 2) Det antal deputerade, som är bestämdt för hvarje land, kommer att fördelas på de i provincialstatuterna omnämnda grupperna, nemligen på storgodsegarnes grupp, på de mest beskattade i städerna, köpingar och fabriksorter, på handelskamrarne och landtkommunerna. 3) De deputerades antal kommer att ökas till 120, På storgodsegarnes ochlandtkommnnernas grupp kommer tillökningen att utgöra 50 procent. 4) I städernas och landtkommunernas grupp komma valkretsarne att ordnas på det sätt, att hvarje krets — med högst få undantag — komier att välja en deputerad. Vid bildandet af dessa kretsar bör man så vidt möjligt är fästa afseende vid likformighet i omständigheter och intressen, särskildt. vid språk, produktion och kommunikationer, 5) Till städernas, köpingarnes och fabriksorternas grupp böra med afseende på valen till riksräden räknas sådana orter, hvilka ega en större betydelse hvad industri cller folkmängd angär. Landtkommunernas valkretsar skola bildas genom domstolskretsar, som gränsa intill hvarandra. 6) Hvar och en, som inom en viss grupp och inom ett visst land är valberättigad är äfven valbar inom samma grupp och land. Valen ske skriftligen och fordra absolut majoritet; i landkommunernas grupp ske valen indirekt, i de öfriga direkt. 7) En hvar, som är 30 år och är valberättigad i ett land, är valbar i hvarje land och konungarike, som är representeradt i österriska riksrådet. 8) De deputerade väljas för gex år; f. d. deputerade kunna återväljas. NERE