Aftonbladet – 18 december 1872, sida 6

I Intresset. inom den franska parlamentariska verlden är i dessa dagar uteslutande fäst vid trettiomannakomiten och dess öfverläggningar, på hvilkas resultat den nyvarande krisens fullständiga lösning till största delen beror.! I komitns möte den 13 lade Thiers lofvat infinna sig, men hindrades derifrån af en session i öfverkrigsrådet, vid hvilken han måste vara närvarande. Thiers beklagade på grund deraf, att han ickeförrän den 16 kunde infinna sig i komiter. Efter en animerad debatt, hvilken varade itre timmar, beslöt komiten att tillsätta ex subkomit af sju medlemmar för att tfgifva yttrande om hertigen af Decazes förslag, att komiten skall undersöka frågan on statsmakternas attributer samt om ministeriel ansvarighet. Den utsedde sub-komiten består af fem medlemmar af högern, itelusive Lucien Brun och Batbie, samt herligen af Broglie och två medlemmar af wnstern. Trettiomannakomiten utnämnde derefter ytterligare en sub-komit, som ocksi bestod af fem medlemmar af högern och två af venstern, för att afgifva betänkand; om ett modifieradt förslag till en republikinsk konstitution, framstäldt af deputerader Marcel Barthe af venstern, och som särskildt föreslår kreerandet af en s. k. kontralsektion, bestående af 200 deputerade utsedda genom lottdragning, och hvilken sektin skulle bilda likasom en särskild lagstiftande församling, hvilken de af nationaförsamlingen voterade lagarne skulle urderställas. Om de förkastades af kontrolsektionen, skulle detta innebära att de åter remitterades till församlingen för ny) diskussion. Enligt detta förslag skulle derjemte nationalförsamlingens president Grevy öfvertaga Thiers funktioner som repiblikens president i händelse han af en eller -annan anledning icke längre skulle kuna utöfva dem. Uppläsavdet af detta fördag framkallade vredgade protester från mijoriteten och en larmande scen uppstod, som varade en god stund. Minoritetens talare önskade, att Barthes förslag skulle diskuteras af samma subkomitå, som blifvit utsedd lör att atgifva betänkande om hertigen af Degazes förslag, Majoriteten motsatte sig detta och lyckades slutligen genomdårifva sitt beslut, att en särskild komit6 skulle tillsättas för att undersöka Barthes koustitytionsförslag. Tucien Brun beskylde minoriteten att på indirekt väg söka påtruga komiten konstitutionella planer. Han förklarade, att majoriteten vidhöll sitt beslut, att så fort som möjligt förelägga nationalförsamlingen en ny lag om ministeriel ansvarighet. Man önskar hindra Thiers att ständigt intervenera i församlingen och att på annat sätt gifva honom ersättning derför. Barthe förklarade, att han önskade konsolidera republiken, och han uppfordrade majoriteten att vara uppriktig och säga hvad slags regering hon önskade... Den verkliga frågan, den som utgjorde sjelfva hufvudpunkten i diskussionen, vore det om republik eller monarki. En ny scen at oreda och buller tippstod vid denna anmärkning och hertigen af Feer quier förklarade, att det sätt, Rvarpk mino. fiteten förde diskussionen, vore oregelbundet och icke uppriktigt, Barthe framstälde ännu en gång sin uppmaning och begärde att hertigen af Audiffret-Pasquier skulle förklara hvad slags regering han önskade. Presidenten uppmanade härvid komiten att återgå till den fråga, gom vera under debatt, och icke göra sig skyldig till Dågra afvikelser. Den 16, eller förliden måndag, infann sig Thiers enligt löfte i komiten och höll der-. vid ett tal, som af ett bland dagens telegram resumeras på följande sätt: I mitt budskap har jag icke fält något yttrande rörande republik eller monarki. utan blott framhållit nödvändigheten af att reglera förhållandena för framtiden; i synnerhet är en första kammare nödig. Republiken existerar faktiskt, Antingen måste den nu hefästas eller en grundval läggas för dess fram tida utveckling. Thiers önskade ett sådant ordnande af förhållandena, som hertig TAudiffret-Pasquier förliden lördag rekommenderade (telegrafen har icke vid redogörelsen för lördagsmötet meddelat något om dAudiffret-Pasquiers anförande), Han ansåg en