Aftonbladet – 18 december 1872, sida 2

och färgats med olika kulörer och vätves nu både starka och vackra mattor deraf. — Landtbruksakademiens ordinarie sammankomst, den sista under i: nevarande år, ezde i måndags rum åå vanligt ställe. Sedan protokollet från föregående sammanträde blifvit justeradt, upplästes af sekreteraren en från professor Nathorst inkommen 2krifvelse, deri hr professorn, erinrande om den stora brist på verkligt god landtbrukszlitteratur, som är rådande här i landet, hemställer till akademien, buruvida icke genom dess medverkan en tidsenlig bearbetning på sv ska språket af hr Samuel Johnsons i York utgifoaa, högst förtjenstfulla arbete rande landtbushällning kunde åvägabringas. Skrifvelsen remitterades till akademiens förvaltningsutskott på yrkande af hr Arrhenius. som, erkännande behofvet af en god landtbrukslitteratur, ansåg önskligt, att det ifrå varande arbetet blefve till gagn för den stora allmänheten öfverflyttadt på vårt språk, ehuru tal. icke trodåe detsamma innehålla något egentligen nytt för den, som mnigorlunda vetenskapligt följt med jordbrulets utveckling under den senare tiden. Från Stockholms läns hushäilningssäll skap hade ankommit en skrifvelse med an hållan, att akademien måtte föranstalta om experimenters anställande med artificiellz gödningsämnen, för att i möjligaste mån söka få utrönt anledningen till att dessa gödningsämnen visa så olika verkningar. Närmaste anledningen till skrifvelsen vore de undersökningar af superfosfat, som blifvit verkställda vid Alnarp och hvarvid man kommit under fund med, att ända till 39 å 40 procent af den för handen varande fosforsyran kan befinnas olöslig. Det vore derför af vigt att få veta dels anledningen till denna fosforsyrans återgång till olöslighet, dels huruvida gödningsämuet derigenom försämras. Hr Bergstrand erinrade med anledning af skrifvelsen, att dylika undersökningar en längre tid pågått icke blott vid landtbruksakademiens laboratorium utan ock på flera andra ställen i landet, och talaren hade redan för ett år sedan fästat akademiens uppmärksamhet rå, att fosforsyran ofta återgår till ett i vatten olösligt tillstånd. Orsakerna dertill voro flera såsom fuktighet, köld m. m. Någon egentlig skada kunde dock gödningsämnet icke anses derigenom hafva tagit, ty det kolsyrehaltiga vatten, som i jorden förefinnes, söpderdelar nog i sinom tid fosforsyran, så att den kommer växterna till godo. Emellertid ansåg talaren än vidare undersökningar och experimenter nyttiga, då allmänhetens förtroende för de artificiella gödningsämnena derigenom utan tvifvel måste stärkas. Att dessa gödningsämnen understundom icke visa den ringaste verkan, vore ganska naturligt, då de utan urskilning användas för all slags jord. Äfven i detta hänseende måste derför kunskap spridas. Hr Berlin betviflade, att den lösliga fosforsyran är till I större gagn för växterna än den olösliga, och ansåg derför allt skäl vara för handen att söka få denna fråga utredd, synnerligast som varans pris för närvarande bestämmes af procenthalten löslig fosforsyra: Hr Odelberg, som ifrigt förordade försöka anstäl lande, anmärkte, att praktiska sådana icke gerna böra företagas vid akademiens experimentalfält, der jorden är af nästan enahanda beskaffenhet och dessutom redan i det skick, att den icke kan jemföras med vanlig åxerord. Landtbruksskolorna voro deremot rätta platsen för dylika experimenter, och talaren sade sig vara öfvertygad, att vederbörande föreståndare gerna i detta hänseende skola gå akademiens önskningar till mötes. Hr Arrhenius anmärkte, att öfvergödning ofta nog kan vara orsaken till att gödningsämnet visar en motsaatt verkan mot den ksyltade. Experimenter med de artificiella gödningsämnena vore derför att rekommendera och det skulle då med säkerhet bland annat visa sig, att fosforsyrans olöslighet icke är någon omständighet af större vigt. Talaren förordade skrifvelsens remitterande till förvaltuingsutskottet i den af hr Odelberg angifna syftning, hvilket ock blef akademiens beslut. Sedan tvenne från hr G. Svedelius inlemnade skrifter angående kolning i mila, öfver hvilka författaren önskade erhålla akademiens utlätande, blifvit till öfverdirektö ren Styffe remitterade, bestämdes följande sammanträdesdagar för första häliten af nästkommande år, nemligen 20 Januari, 17 Februari, 17 Marg, 21 April, 19 Maj och 16 Juni. Äfven diskussionsämnena hestämdes sådana de af vederbörande utskott blifvit föreslagna; för Januarisammanträdet: 1:0) Derest skogs sköflingen fortgår som hittills, hvilket inflytande måste deraf uppstä i afseende på landets klimatiska förhållanden, folkets ekonomiska ställning, jordbruket och öfriga näringar?