Aftonbladet – 13 december 1872, sida 2

Pasquier, f. d. ordförande I Kerdrelska ut-jskottet och vicepresident i den Dufaureska komiten, att han önskade ett samtal med Ihonom rörande den: närvarande situationen. I Detta samtal lär ha varit af den mest vänskapliga natur och Thiers skall ha visat sig Isynnerligen tillmötesgående, berättar Journal de Paris. Detta bekräftas äfven af d Anudiffret-Pasquier, som förliden måndag i komiten redogjorde för det samtal, han haft med Thiers. Republikens president, förklaTrade hertigen, hade lagt i dagen helt och hållet konservativa tänkesätt och uttryckt Iden lifligaste önskan att ett vänligt förhållande måtte inträda mellan honom och mafjoriteten. Hertigen förklarade, att han icke låtagit sig några förpligtelser gent emot sitt parti; han hade blott försäkrat, att hans vänner likaledes hyste den önskan att gemensamt med presidenten åstadkomma en lösning af krisen. Af tidningarna bestyrkes nu, att den seInaste förändringen i ministåren var afsedd att blidka högern, genom Goulards utnämJnande till inrikesminister och Fourtous till arbetsminister, på samma gång man ville tillfredsställa venstern genom finansportföljens anförtroende ät Lon Say. Den största eftergiften för majoriteten innebar dock statssekreteraren Calmons aflägsnande ur Ikabinettet. Denne embetsman, hvilken varit själen i inrikesministeren, var nemligen framför allt misshaglig för högern med anlledning af det sätt, hvarpå han gynnat municipalrådens förtroendeadresser till Thiers loch det var mera honom än Lefranc hon ville åtkomma genom sitt misstroendevotum den 26 November. Calmon har dock intet skäl att beklaga sig öfver regeringen, enär hon Igenom hans utnämnande till Seineprefekt beredde honom en reträtt af den mest lucrativa beskaffenhet. Ministerombytet betraktas emellertid, som man lätt kan förstå, blott som provisoriskt. Venstra centerns organer, hvilka önskade en fullständig ombildning af ministåren, visa sig mycket missI belåtna, och detsamma är förhållandet med de tidningar, som representera den yttersta högern. Deremot yttra sig högra centerns lorganer på ett visserligen reserveradt, men dock försonligt sätt. Denna försonliga anda, hvilken sedan någon . Ttid icke blott utmärkt högra centerns orgadner, utan äfven partiet sjelf, får emellertid : sin förklaring genom de telegram, hvilka 1 Inatt ingått och som finnas intagna på annat ställe i bladet. Man finner nemligen af dem Jatt stormlöpningen mot nationalförsamlingen antager allt väldigare dimensioner. Den republikanska venstern har nemligen genom Jett manifest, som fått 105 namnunderskrifter, gillat de petitioner, som begära församllingens upplösning. Högern har besvarat detta genom attinationalförsamlingen framställa ett förslag om att församlingen icke skall åtskiljas förrän området blifvit fullständigt utrymdt af tyskarne. Lambert S:t Å Croix förordade nationalförsamlingens uppllösning och att man skulle taga de derpå Isyftande petionerna under öfvervägande om lördag, hvilket förslag understöddes af GamTbetta, som förklarade att venstern med otåTlighet motsåge diskussionen derom. Att döma af telegrammet, beslöt församlingen, att diskussionen om petitionerna kommer att ega rum nästa lördag, hvilket bevisar hur stark opinionen i landet måste vara för församlingens upplösning. Från England uppgifves, att ministern för allmänna byggnader, Ayrton, med det första skall. komma att afgå. Han hade ander sin administration i en sällsynt grad gjort sig impopulär. Han skall i stället öfI vertaga en post såsom medhjelpare åt generalkontrollören med en lön af 1500 . JÄfven till detta pris lär ministåren vara Iglad att blifva qvitt en impopulär kollega. JEn af anledningarna till hans afskedstagande Isynes vara en mot honom riktad petition at l. en del af Londons arbetarebefolkning i anledning af hans vägran att upplåta Hyde Park dför ett offentligt möte. Parlamentsvalet i Cork i Irland har förlsiggått i lugn. Såsom man kunde förutsel Da Homerulepartiets kandidat, br Ronayne vald, I Österrike ha några landtdagar fattat beslut hvilka visa, att det klerikala partiets Jmakt är i sjunkande äfven i provinser, der Idet förut haft stort inflytande. I Galizien och Bukowina ha nemligen antagits förslag om att folkskoleundervisningen skall medde-: Jlas kostnadsfritt, och att kommunen och prolvinsen skola bära omkostnaderna. På nedre Österrikes landtdag, der en abbot är president, tillät sig en annan andlig, dekanen Rink, ett häftigt anfall mot kejsar Joseph IT:s minne, hvilken han omtalade i hånfulla uttryck. Presidenten -åhörde detta lugnt; men landtdagens liberale medlemwar blefvol ursinniga, och då talaren ieke kallades till ordningen, beslöto de att uppfordra regerin l: gen att förbereda ett lagförslag om jesuiter. , nas fördrifvande. : I Schweiz ha valen till förbundsrådet : Inu egt rum, Som bekant är, består för-! TIbundsrådet (regeringån) af 7 medlemmar, hvilka väljas af förbundsförsamlingen för en tid af 3 år, och det nuvarande förbundsrådets mandat utgår med slutet af detta år. TDet centralistiska partiet inom förbundsförTsamlingen uppbjöd denna gång alla sina krafter för att utesluta tre af de nuvarande regeringsledamöterne, nemligen J. J. Challet Venel, G. Naeff och J. M. Knisel, emedan de äro motståndare till författningsreT visionen, och ersätta dem med tre deputerade, som äro för revisionen. Emellertid lyckades partiet endast utesluta den förstnämnde, Af de nuvarande medlemmarne återvaldes nemligen följande: Velti (förbundsrådets president för i år), Cer6sole (dess vicepresident), Schenck, Scherer, Knisel och Naeff. I stället för Challet Venel invaldes deputeraden Borel från kantonen Neufchatel, Enligt senaste underrättelser från Spanien har inom kongressen förefallit en för I regeringen mindre behaglig demonstration, i det den af moderados och den förra ministåren Sagastas anhängare bestående minoriteten under en i och för sig obetydlig föIrevändning lemnat kammaren. Hon ville icke en gång återvända, sedan ett förslag, i hvilket minoritetens rätt erkändes och det af henne tagna steget förklarades på det mest! tillmötesgående sätt, blifvit antaget. Figueras gillade i den republikanska minoritetens namn detta förslag. De konservar tives beslut att lemna kammaren anses ha varit på förhand aftaladt. Om insurrektionen i provinserna meddelar en officiel depesch af den 6 dennes följande: Municipalrådet i Bejar har ånyo öfvertagit sina funktioner, och alla arbetarne ha återvändt till sina verkstäder. Det finnes icke mera några insurgentband i denna del af Spanien, I Estremadura är ordningen likaledes bterstäld, sedan Agnilars band lidit ett fullständigt nederlag i nejden af Montemolin. I provinsen Valencia har öfverste Villacampas bataljon i går haft en sammandrabbning med Mariano Lopez 300 man starka carlistband. Det sistnämnda flydde i oordning. Chefen, hans son och 3 andra anförare föllo och 30 carlister blefvo sårade, Ett stort EA me