Aftonbladet – 11 december 1872, sida 3

Hittilis har såvidt rec, vet, Ingen pedag gisk tidskrift i vårt land burit sig uta understöd af statsmedel och lär nog ej h danefter göra det, åtininstong ej under de närmaste framtiden. Det är ledsamt, a förhållandet skall vara sådant, men ma mäste besinna, att en sådan tidskrift, ä ilven öm den vore väl redigerad, icke ka påräkna mer än ött ringa antal läsare, san latt de flesta bland dess öre personer -Ismå omständigheter, som måste 35 på ski -llingem, Då nu vid alla läroverk finn: , I biblioteker med åtminstone någon liten kass Ijför bokinköp, och dessa väl temligen al .Imänt hälla sig med den pedagogisi i lakrift, som utgifvas i landet, så I mycket lättare för den enskilta ; spara prenumerationsafgiften.) Någon ko I kurreus inom detta owräde tär emellerti -J under sådana omständigheter ej gerna var I möjlig, hvaremot en tidskrift med någ offentligt understöd borde kunna rätt vi I hälla sig uppe. ; Tills vidare är i alla händelser för stat: bidragets skull valet af utgifvare lagdt Ii regeringens och ina specie i ecklesiastikm -nisterns hand, hvarför ock denne måste sentjig mån bära ansvaret för tidskri ns beskaffenhet. Denne höge embetsma bör känna sitt folk så mycket, att han ick -Jlemnar statens medel åt den förste, som e1 bjader sig att använda dem för ett viss Jändamål, liksom det ock torde vara han Pligt att tillse huru en gång gifna unde Istöd användas, innan han besluter sig fö att lemna mer at samma slag åt samm personer. Måhända har hr ecklesiastikm nistern tagit i anspråk de bästa krafte som stått honom till buds, I det fallet ä han utan skuld, så vida nemligen som ma icke skulle få anse, att ingen pedagogis! tidskrift är bättre än en alltför dålig. förra fallet kan man hoppas, att andra tic skrifter, samt tidningar skola med störr allvar taga skolfrågor om hand, än när de finnes ett särskilt organ för sådana ärer ders behandling. Sverige behöfver likväl, i synnerhet ur der dessa för skolan såväl som för dess lö rare kritiska tider, ett organ, enkom egnad ät skolfrågor, men ett organ som har verk ligt anseende både bland skolmän och andr för vårt skolväsende intresserade personer Vi kuana icke nu närmare inlåta 0ss p frågan om vilkoren för att en pedagogig! tidskrift skall kunna blifva och vara hva den bör. Det är i alla fall ögonskenligt att i spetsen för en sådan tidskrift måst stå personer, som äro icke blott i medbor gerligt afseende oförvitliga och kända fö framstående lärareskicklighet, utan äfver hafva anseende såsom skriftställare, så at de, om ået gäller, sjelfva kunna gripa ir som författare. Framför allt måste de eg: tillräckligt omdöme för att kunva skil mellan godt och däligt, vigtigt och ovigtig samt akta på tidens tecken. De måste vi dare ega så mycket språksinne, att de kunn: ordentligt läsa ett korrektur, så att en för fattare må kunna ställa en uppsats till de ras förfogande, utan att behöfva frukta, at en riktig mening förvandlas till en dumhet ett skriffel eller en tillfällig inadvertens munuskriptet, som kunde hjelpas med et! pennårag, fi passera orättade — Endas! med det vilkor att en fullt pålitlig redak tion står i spetsen för en tidskrift kan mar vänta att skriftställare, som hafva någo rykte att förlora, skola egna sina krafte: ät densamma. Inom lärarekåren finnas färre författareförmågor än man kunde ha rät att vänta af en i vetenskapligt afscende så bildad tjenstemannaklass. Men näricgsbe kymmer och skolarbete äro just icko egnade at: nnderlätta författareanlagen. Så mycker angelägnare blir det derför att till verk samhet framkalla de som finnas och upp muntra de nppspirande talangerna. Planen för en pedagogisk tidskrift temligen enkel: den af lektor Aulin upp ställda motsvarar ganska väl anspråken på en sådan. Emellertid torde vid utgifvande: af en sådan qidsKrift afseende böra fästas vid samtidigt utkommande litterära tidskrif ter. Då vi nu ega Svensk tidskrift föl Litteratur, Politik och Ekonomi som behand lar historiska, philosofiska och estetisk: spörjsmål m. m,, vidare en Theologisk oc en Mathematisk tidskrift, särskilda Botani ska notiser m. m., hvartill kommer att natur vetenskaperna liksom de matematiska ämnen: hatva sitt ständiga och goda beskydd hos vetenskapsakademien, så tyckes en svensk pedagogisk tidskrift böra få till uppgift at företrädesvis egna sig åt filologiska ämnen och då naturligtvis i främsta rummet me dersmålets kultivering, isynnerhet som vi : värt land icke hafva någon särskilt tidskrifi för Filologie. De nuvarande utgifvarne hafva tydligen icke kommit att tänka på dessa förhållanden, ehuru den ene är en er kändt skicklig lärare i de klassiska språken och dan andre tyckes hafva jemte sina huf vadämnen med ifver omfattat svenska och franska språkens studium, —8— den 30 November 1672. äl dt Aer Vale.