Aftonbladet – 7 december 1872, sida 3

ett år. Till följd af dessa stamsoldater länga tjenstetid, och då till följd deraf endas 3 a4rekryter på kompaniet komme att under gå en sådan ettårig skola, komme kadrerna tjenstgöring till allra största delen att blifv: inskränkt till de korta regementsmötena sam till att meddela de värnepligtige de allr: första elementerna af hvad en soldat be höfver kunna. Enligt förf:s förslag skulle vi eåledes i sjelfva verket endast erhålla er oskäligt dyr milisarmå. Vi hafva svårt att fatta det skäl för! anför emot kadrernas ständiga tjenstgöring då han säger: att full militärisk syssel sättning för allt befäl och underbefäl år u och år in kan icke åstadkommas af det skäl att detta förutsätter fullt krigstillstånd (! och man kan ja ej göra krig för armåns öfnings skull, huru verkligen praktiskt detts eljest i rent militäriskt hänseende kunde vara, För!. har här, som det synes oss, fram ställt tvenne satser, som vi tro icke vara hållbara: den ena, att ett land befinner sig i fullt krigstillstånd, derför att några tusen officerare och underofficerare äro stän digt sysselsatte med de åligganden, dem till höra, eller med att meddela krigsbildning; och den andra satsen, som egentligen icke hör hit, eller att det skulle vara praktiskt att göra krig för att öfva armen. Hvad der första satsen beträffar förefaller det oss mera liknande krigstillstånd, då man begär att en nation skall underhålla en yrkesarmå af 40,000 man, utgörande 1 proc. af befolk. ningen, och det oaktadt åtaga sig allmän värnepligt, och hvad den andra satsen åter angår är icke general Trochu den förste som uttalat den djupa sanningen, attfreden organiserar armåerna, men kriget äter des organiserar dem. Att göra krig för att öfva armån, förutsatt att kriget föres på alvar, ir sannerligen mycket opraktiskt, Det skäl åter, som mycket väl kunde anföras emot denna kadrernas ständiga tjenst söring, förutsatt, att denna nu senast skulle frågakomma, vore deremot, att det skulle vara mindre klokt att begära, att de officerare och underofficerare, hvilka för närva rande egnat sig åt landtbruk eller andra örvärf och derpå byggt sin och sin familjs existens, skulle ryckas derifrån och åläggas ständig tjenstgöring. Af skäl, som det skulle blifva för vidlyftigt att här anföra, kan sådant icke ifrågakomma. Det blir således till att börja med endast ett ringa fåtal och som helt säkert gerna mot särskild ersättning underkastar sig denna utsträckta tjenstetid, som detta kommer att gälla. Det vore deremot högligen önskvärdt, att den Nya organisationen kunde så framskrida, att alla blifvande officerare och underoffice: rare komme att underkastas ständig tjenst göring och således från första inträdet i tjenst blifva införlifvade med de nya förhällandena. . Om vi nu närmare undersöka den orga nisation, förf. tänkt sig, finna vi att han leri alldeles frångått den grundsats han i början af sin artikel uttalat, eller att organisationen icke finge hvila på 2-olika principer, ty i den aktiva armå han föreslår på 30,000 man skulle ingå 2 vidt skilda slag af soldater eller först s. k. stamsoldater, hvilka jemte kadrerna skulle bilda en styrka af säsom vi här ofvan nämnde omkring 40,000 man, Desse stamsoldater skulle aflönas med torp eller annan bostad af kom munerna, till följd hvaraf de i likhet med len indelte soldaten komme att grånaitjen sten, hvarigenom hvarje dylik soldat vid af skedstagandetskulle hafva vållat det allmänna lika stora kostnader som underhållet af 15—2C värnepligtige ett helt år i depöten. Det andra slaget af soldater, förf. vill införa i jen af honom föreslagna organisationen skulle xomma att bestå af helt och hållet råa re kryter, hvilkas hela utbildning skulle in skränkas till 6 veckors rekrytexercis och bivistandet af ett eller två regementsmöten. således manskap, som icke erhållit ens ö månaders öfning. Otaliga militärer med ljup insigt af krigets behof hafva uttala sig emot denna korta öfning för soldater och vi vilja bland många exempel hänvisa till marskalk Soults 2) memoirer, hvari har i 2:dra delen pag. 245 yttrar: Det är er villfarelse att tro infanterister kunna bildar på tre månader 3). Förf:s föreställning at man skulle kunna fylla den aktiva armåöns led med mer än hälften af dylikt utbildadt manskap förefaller så mycket besynnerligare som han sjelf medgifver att ju mera krigs konsten utvecklas, ju större och mera sam mansatta de materiella stridsmeålen blifva desto mindre blir det möjligt att med ovand och oöfvadt folk rätt använda dem, och v. skulle vilja tillägga: desto säkrare kommel letta oöfvade folk att skickas till slagtbän ken samt utan ändamål uppoffras. Det torde icke vara ur vägen att fästs ippmärksamheten derpå, att då de s. k. stamsoldaterna aflönas med torp eller an nan bostad följden nästan utan undantag lir den, att de genast ingå giftermål och :;kaffa sig en mer eller mindre talrik familj. Kommunerna skola alltid inlägga protest emot försök att afskeda soldaten förr än bar. nen blifvit så pass försigkomna, att de kunna försörja sig. Vid ett krigsutbrott skulle ran alltid finna minst 10 procent af dessa )) I anledning af förf:s yttrande satt på våra möten arbetas dubbelt så mycket som i andra länder, något som vi alls icke bestrida, vilja vi dock anmärka, att under första kejsardömets tid lade man icke fingrarne emellan vid utbildandet af rekryter. ) Cest une erreur de croire que le soldat din fanterie soit fait en trois mois.