Aftonbladet – 7 december 1872, sida 2

serättigat kejsaren att vid Sedan göra den förklaring vi här ofvan anfört, mensom det jaktadt i Frankrike såväl som annorstädes blef föremål för så lidelsefulla anfall. ) Man kan ej nog förvåna sig öfver den lättliet, hvarmed man i Frankrike förstår att glömmå ällt hvad som man finner lämpligt att icke komma ihkg. Det förefaller numera mycket sällsamt att läsa skildring öfver uppträdet i lagstiftande kåren, da mr Thiers, som slutligen fick se frukterna af sin retoriska verksamhöt, ville uppställa betänkligheter emot krigsförklatingen medelst de bekanta orden: Sachez aitendrö; Ingen ville då lyssna till hans ord, utan blef hans liksom Jules Favres tal emottaget med hån och hvisslingar af församlingen, som med den omätliga majoriteten af 245 röster mot 10 beviljade allt hvad regeringen önskade. Om man derföre icke kan instämma med för?. i dennes yttrande, att man med full rätt kan göra hela Frankrike solidariskt ansvarigt. för kriget, enär, om Frankrike ekall tillvitas änsvaröt, detsamma nikste begränsas till armån, och de störa städernas befolkningar, kan man å andra sidan icke undertrycka den reflexionen, att det förefaller som en besynnerlig ödets ironi, att under det kejsaren slutligen ensam fått uppbära ansvaret för krigets olyckliga utgång, just den man, på hvars samvete det i främsta rummet ligger att hafva hos franska folket uppväckt denna lystnad efter krigisk ära, först blir nedtystad när han vill söka hindra verkningarno af sitt långvariga ök bete, men sedan, när dessa verkningar framträda i hela sin förfärande dager, helsas som landets räddare. Raskheten i de diplomatiska förhandlingarne torde sakna motstycke, ty uider det franska charg6 Caffaires Lo Sourd först den 4 Juli infann sig i utrikesmi nisteriet i Berlin för att tillkännagifva det obehagliga intryck prins Leopolds af Hohenzollern uppträdande som tronkandidat framkallat i Paris öfverlemnades Frankrikes krigsförklaring redan den 10 i samiöå måvad; I det af franske ministern i Berlin Benedetti utgifna arbete: Ma mission en Prusse, finner man åtskilliga förklaringar härtill. Så anför han t. ex. en depesch från engelska ministern i Paris Lord Lyors, af den 8 Juli, hvari denne yttrar att sinnesstämningen emot Preussen vore med anledning af spanska tronföljdsfrågan så uppretad, att han ansåg det regeringen icke skulle kunna undvika att förklara krig: . Det sätt, hvarpå dehna krigsförklaring emottogs såväl inom franska armen och inöm alla bildade klasser inom Frankrike som bland hela tyska folket, är allmänt bekant och visar på det tydligaste sätt, att detta krig måhända mer än något annat var framkalladt af en politisk nödvändighet. Man må huru mycket som helst orda om krigets orättfärdighet och att alla politiska frågor borde kunna på den fredliga öfverenskommelsens väg lösas. Så linge Europa består af skilda stater med olika intressen skall alltid vid hvarje förändring af den ena eller andra stormaktens politiska ställning krig utbryta, som antingen konsoliderar den nyförvärfvade maktställningen eller upphäfver den, och såvida ej alla tecken bedraga, återstår ännu mycket innan ett normalt tillstånd inom Europa åter kan uppstå. Under rubrik de franska och tyska stridskrafterna lemnar förf, en ytterst intressant skildring af olikheterna i afseende på de båda resp. ländernas armgorganisationer och visar dervid å ena sidan hvilket ofantligt välgörande inflytande den allmänna värnepligten utöfvat först på preussiska och sedan på de öfriga tyska armeorganisationerna likasom, å andra sidan, den i Frankrike rådande friköpningen åstadkommit en från nationen afsöndrad konskriptionshär i saknad af alla de intelligenta element, hvilka de tyska arm6erna i sig upptaga. Disciplinen inom armån, säger förf. med mycken sanning, stärkes i hög grad, när äfven de mera välmående klasserna der finnas representerade, enär den råare och för excesser böjda delen af truppen tillbakahålles af egna kamrater, utan att tvångsåtgärder behöfva användas. Armen blir derigenom under fredstid en verklig bildningsskola för alla klasser, enär de omedelbart till hvarandra ställda bildade och mindre bildade elementen ömsesidigt på hvarandra utöfva ett upplifvande, bildande och stärkande inflytande. Militärisk anda, sinne för ordning, punktlighet, lydnad för lagarne, sjelfförtroende samt känsla af kamratskap och sammanhållighet utgå från hären och spridas till hela landet, och om detta är af etort värde redan under freden för nationalvälmågan, blir det af den allra högsta betydelse när det gäller fäderneslandets försvar. Man hade visserligen i Frankrike efter år 1866 kommit till insigt om öfverlägsenhet i den preussiska armorganisationen, och såsom bekant är hade säväl general Trochu som öfverste Staffel derpå fästat uppmärksamheten, men till följd af nationalfåfänga och falsk stolthet ville man icke erkänna det. Det är dock härvid att märka, att de båda systemen äro till den grad från hvarandra skiljaktiga, att genomförande i Frankrike af en organisation i samma anda som den preussiska skulle fordra ett eller annat årtionde innan dess verkan skulle börja visa sig. Oafsedt skilnaden i rent politiskt hänseende, hvila de preussiska och franska organisationerna på två hvar) De här inblandade omdömena om franska politiken och orsakerna till kriget stå helt lå : EN dh föm uafamnnntana NEN