Aftonbladet – 4 december 1872, sida 2

NAN Rn locka henne att vida omständligare och mera oförbebållsamt uttala sina åsigter rörande hela denna sak, än hvad Ellen nägonsin hade ämnat. eller ens behöft. Och under det juristen lyssnade på henne, försvan efter hand all hang antagna stela artighet, Han talade sjelf endast nog för att. leda henne till vidare meddelanden och satt tillbakalu tad iländstolen, strykande sitt kvä med ens handen under: det han slätade sig i håret med def andra, — en pantomim, hvilken mi Libby, i fall han varit närvarande, kunde sagt betydde den allrastörsta tillfredsstäl lelse hos hans, principal. Slutligen, sedan samtalet hade räcktnära trefjerdedels timme, yttrade Jack Darston Jag fruktar, miss Wyme, att vi ej längre få upptaga mr Barnstaples tid, som jag vet är mycket dyrbar. Tillåt mig blott anmärka att vårt deltagande så uteslutande rört den arresterade qvinnan, att vi inte alls tänkt på hvad som bör göras sedan hon väl blif vit frikänd,. om. nemligen vi lyckas åväga bringa detta. sDerom kunna vi sedan språka-, sade mi Barnstaple, i det han rodnade och positiv såg litet, flat ut. Sedan? 4 Ja; jag: menar efter fredsdomstolens för ö r. Men då är du ja inte närvarande? Jo, sade mr Barnstaple, jag tänke! vara det. Du behöfver inte gå till Jowle Om två-dagar, var det ej så du sade? Jag har tittat igenom . min. annotationsbok, oci finner att jag kan göra mig ledig för der dagen. Jag ämnar, med ett ord, sjelf tag: hand om saken och reser dit ned med natt tåget i morgon.