Aftonbladet – 4 december 1872, sida 2

jjag nu.log, var vid tanken på den underbara verkan er närvaro utöfvade på vår vin, det stora, juridiska ljuset derinne. Det sar denna, och ingalunda läsningen i hansannotationsbok, som. gjorde att ban beslöt, sig så hastigt för en resa till Cornwall. sKan ni verkligen mena hvad ni säger? sade Ellen och rodnade. Derom är jag-alldeles öfvertygad, svarade Jack; och för att riktigt bigta mig för er, miss Wynne, så hade jag på förhand beräknat detta resultat, hvarför jag äfven uppgjort den planen att få presentera den chevalereska mr Barnstaple. för er; ty en liten intrig var onndgänglig, om min plan skulle lyckas. Då han först gade mig att en skicklig sakförare måste antagas föratt resa dit ned och försvara mrs Bradstock, hade jag inom mig .afgiort att .den skicklige säkföraren skulle bli han. : Men hura kunna förmä honom dertill? Hade jag bjudit honom hvilket arvode som helst, så skulle ban med likgiltighet vändt sig bort;jag visste deremot att han inte skulle kvinna undandraga sig om han fick se er. -Ni finner sjelf att jag den gången hade rätt. Jag vet inte om det var fullkoitligt yrent spel, som man säger, sade Ellen och log; men hvad jag vet, är att jag känner mig er obeskrifligt förbunden för hvad ni verkat. Iagen skulle af mr Barnstiples sätt kunna gissa hvad eller hvem som. förmådde honom att gifva sitt goda löfte.