Aftonbladet – 3 december 1872, sida 2

då denna tippgift är ädlingens och verldsmannens, mäste man icke dess mindre i dess lösning sakna hr Arlbergs fulländade later. Lord Elforts och syster Ursulas partier voro hos hr Lundbergh och fru Strandberg isynnerligen goda händer. Fröken Söhrling var en täck och liflig duenna åt Angela, men hennes kupletter i sista akten hade besynnerligt nog blifvit uteslutna. Den oöfverträffligt komiska nunnekören saknade ännu i utförandet nödig jemnhet. Salongen var i det närmaste fullsatt och publiken tycktes omsider rättvisligea uppskatta den konstskatt, som Auber och Scribe skänkt den musikaliska verlden i detta arbete, hvars högsta momenter lyftasig till den renaste poesi. och hvars mest burleska likafullt ega en aristokratisk pregel, jemförda med den efter auberska periodens grofkorniga trivialiteter.