Aftonbladet – 2 december 1872, sida 2

Be PR tå Itager; redan i afton upphör jag då att stå spetsen för statens angelägenheter; men ig lemnar då platson med lugnt samvete.s edan Thiers ännu en gång förklarat, att an i församlingens bifall till Dufaures förlag såge ett förtroende-votum, och att han ore sinnad att afgå, om regeringen icke rhöll ett sådant, öfvergick församlingen till otering, hvilken utföll, såsom redan är ändt, med 370 för Dufaures förslag och 34 röster mot detsamma. Saken var sålunda bragt till sin yttersta pets, men det oaktadt vann Dufauras förlag endast en majoritet af 370 röster mot 34, Huruvida nu regeringen anser sig unna qvarstanna med dessa tretiosex rö ters öfvervigt i församlingen, är frågan. viflet i detta hänseende ökas genom det .ederlag, som regeringen följando ååg led nationalförsamlingen. Såsom bekant är var nemligen på senare tiden till Thiers insått en mängd adresser från municipalråden, hvilka dessa myndigheter uttrycka sitt ifall till de i budskapet uttalade åsigterna, wvarjemte i en och annan adress öttalas ett förblommeradt ogillande af högerns uppträlande mot republikens president. I lördags föreslog högern en dagordning, hvarigenom inrikesministern erinras om att strängare än hittills skett från hans sida handhafva lagen med afseende på de lagstridiga adresser, hvilka från municipalråden hafva ingått till regeringen. Denna dagordning antogs med 308 röster mot 299, hvilket visar hur föga regeringen kan lita på den svaga majoritet, som bon genom fredagens omröst ning visade sig ega i församlingen. Inrikermi: nistern Lefranc har med anledning härafl: afgätt. Det är dock mer än sannolikt, att å detta högerns senaste slag mot regeringen!) skall åstadkomma ännu större rabbningar? inom henne. Såsom vi förut sagt, kant icke krisen ännu anses afglutad. : D Telegrafen bragte oss för HKågtk dagar sedan en kort fesumö af det utaf deputeraden Batbie äppsatta betänkande, som afgifvits af det för behandlandet af Kerdrels förslag tillsatta utskottet. Vi meddela här efter utländska tidningar en utförligare re dogörelse för detsamma, Betänkandets innehåll är väsentligen följande: Det var icke i någon flonätlig afsigt som Kerårel, hvars vänskapliga förhållande till presidenten är väl bekant, i mötet den 13 denne8 framställde ett förslag om en adress, då budskapet blifvit uppläst, och alla medlemmarne af utskottet sammanträdde också i en försonlig stämning. Thiers har gjort landet stora tjenster, och nationaliörsamlin: gen har efter förmåga understödt honom, likasom den delår håns önskan att förekomma th reaktion. Hittills har nationalförsamlingen inskränkt sig till att taga pre: sidentens meddelanden till efterrättelse, och när det nu är fråga om att ingilva en adress, kommer det sig deraf, att i budskapet fö: rekommo yttranden, som väckte farhågor för att fördraget i Bordeaux var brutet. Vi borde, hette det, hu endast tänka på att organisera republiken, hvilken vore landets lagliga styrelseform. Presidenten har dock derjemte uttryckligen erkänt nationalför-1 samlingens suveränitet och konstituerande l1 myndighet. Ehuru vi framhålla detta och ! häfda vår rätt, vilja vi för öfrigt gernal( höra hans råd och meningar, när tiden der-: för kommer. Att republiken endast kanl: vara konservativ, är fullkomligt riktigt De konservatives uteslutande frän hennesl konstituerande skulle framkalla förskräckelse l: ilandet. Bland dem finnas emellertid många, som hålla fast vid sina monarkiska åsigter:: och desse skola visserligen styrka Thiers myndighet, såsom den mans, hvilken bringar församlingens beslut till utförande, men de skola icke uppgifva sin princip. Enligt de-: ras åsigt har republiken endast upprättas genom de faktiska förhållandenas makt, likasom förhållandet är med många institutioner i Eagland. Andra betänkligheter härröra från det bifall, hvarmed yttersta venstern beledsagade budskapet. Ivärt land finnes ett talrikare och mäktigare oordningens parti än i något annat land. År 1848 kallade det sig socialister, år 1871 anhängare af kommunen och nu är benämningen radikale den mest vanliga. Detta parti har icke något annat mäl än att tillintetgöra det bestående, utan att det är i stånd att säga, hvad det vill sätta i stället. Dessledare söka att dölja denna ömklighet genom stora löften. De håna allt hvad vi hålla i vördnad, hoppas allt hvad vi frukta. De förneka Gud, förnedra i sina vetenskapliga skrifter menniskan till ett djur och vilja under förevändning. att skilja kyrkan från staten beröfva det uppväxande slägtet all religiös undervisning. Dock är det endast religionens röst, som kan bana sig väg till hjertat, under det öronen uppfyllas af demagogernes högljudda deklamationer. De bofvar, hvilka mördade de såsom gisslan qvarhållne, göras till helgon, och de radikala tidningarna hota benådningskommissionens em rer joe hg rt Jr Jr ft I medlemmar med blodig hämnd. Presidenten har i fyratio år bekämpat denna fraktion, och likväl missbrukar den nu med en oredlighet utan like hans högt aktade namn, i synnerhet vid valen, ja man-har till och med vid den mycket omtalade banketten i Grenoble hört den talare, som der förde ordet, taga honom under sina skyddande vingar. Vi Tvilja icke ens på det aflägsnaste sätt göra T presidenten ansvarig för denna tvetydighet; i Å Itydighet. men pu finnes den en gång, och det skulle ha varit önskvärdt, att han från talarstolen i nationalförsamlingen öppet förklarat inför landet, att man begått ett skändligt bedrägeri. Hr Thiers har emellertid funnit det rigtigare att protestera mot allt slags ge menskap med de radikale, och han gjorde det med en ädel harm, som enligt vår äsigt fullständigt har aflägsnat nyssnämnda tveVid de särdeles vänskapliga möten TIutskottet haft med presidenten, har det för honom uttalat det konservativa partiets rättmätiga oro öfver att radikalismen går framåt loch kan komma till makten på laglig väg. hvilket är långt värre än om den för ett ögonvblick ryckte till sig herraväldet genom ett uppror. Vi ha upplyst honom om, att lar faämalammar nos njdtvändioet aft mäta