Aftonbladet – 30 november 1872, sida 2

De senast hitkomna telegrammen vitna om,att ställningen i Frankrike börjar blifva allt allvarsammare. Redan Batbies val till rapportör för den. Kerdrelska kommissionen visade att högern icke vore sinnad att göra några eftergifter, och det betänkande, som han uppläste i församlingen, förrådde tydligt majoritetens beslut att genom stadgandet om ministeriel ansvarighet få till stånd en minister ur sina egna led. Något svar på budskapet ansåg komiten icke nödvändigt, enär Thiers blott vore en församlingens delegerade, men på samma gång ogillade hon dock vissa idber i budskapet, så som naturligtvis framför allt den, att republiken skulle vara landets lagliga styrelseform. Åsidosättande de konstitutionella reformer, Thiers fordrat, tills landet blefve tollkomligt befriadt från den utländska ocku pationen, föreslog rapporten att en komite af femton personer skulle tillsättas för att afgifva ett betänkande om förslaget rörande ministeriel ansvarighet. Rapporten utgjorde sålunda i sjelfva verket ett misstroendevotum mot Thiers, och regeringen hade till följd af densamma endast tvenne alternativ, antingen att afgå eller att omedelbart vädja till församlingen. Regeringen gjorde det senare. Förliden torsdag uppträdde storsigillbevararen i nationalförsamlingen och yrkade i regeringens namn på nedsättandet af en kommission af trettio medlemmar för att utarbeta ett lagförslag, hvilket bestämmer de rättigheter, som tillkomma de offentliga statsmakterna, likasom äfven vilkoren för ministrarnes ansvarighet. I det tal, hvarmed Dufaure inledde sitt förslag, visade sig regeringen mycket försonlig mot majoriteten. Han erinrade om, att ehuru presidenten i sitt budskap hade uttalat, att han föredroge republiken, så hade han dock på samma gång lemnat församlingen fritt val med hänseende till regeringen, hvarjemte Dufaure uttalade den förhoppningen att kommissionen i öfvererensstämmelse med regeringen skulle veta att finna en kom bination, som kunde tillfredsställa vilkoren för en stark rTegeringsmakt. Församlingen ajournerade sig derefter för att välja medlemmar af den kommission Dufaure å rege: ringens vägnar föreslagit. Sedan detta var gjordt fortsattes diskussionen. Det Ker drelska utskottet vidhöll dervid sina beslut och regeringen sina förslag. Diskussionen uppsköts till fredagen, hvilket Thiers an: säg lämpligt, ehuru hanförklarade sig vilja samtycka till att församlingen genast genom votering afgjorde mellan regeringen och utskottet. Telegrammen skildra stämningen i Paris som upprörd, ehuru lugnet icke blifvit stördt. En vigtig författningsfråga står för närvarande på dagordningen i Österrike. Den 25 dennes skulle ministåren Auersperg i Wien förelägga kejsar Frans Joseph förslaget till en grundlagsförändring, medelst hvilken provinsernas landtdagar för framtiden beröfvas den vigtigaste garanti för sin sjelfständighet, de hittills egt, rättigheten att inom sig välja riksrådets medlemmar, hvilka i stället skola utses genom direkta val. Den federalistiska grundval, på hvilken författningen af år 1867 är bygd, skall sålunda efter ministeren Auerspergs eller rättare sagdt det tyska författningspartiets plan förändras till en centralistisk eller som Neue freie Presse för den 25 dennes uttrycker sig: Österrike skall ombildas till en enhetsstat och sålunda gifva sin utveckling en fast och säker afslutning, Kejsar Frans Joseph skall emellertid, som man allmänt antager, endast ogerna gå in på denna förändring, som af alla de icketyska folkstammarne betraktas som ett brott mot den af kejsaren sjelf besvurna författningen. Neue freie Presse medgifver, att