Aftonbladet – 27 november 1872, sida 3

är med laga stängsel å alla sidor skild från an nans skog, vid äfventyr af åverkans bot. 3:0 Hemmansegare och brukare åtaga sig att strängeligen förbjuda å deras mark boende tor pare och backstugusittare att i bete släppa egna eller andras getter, får, svin och nötkreatur å sådana marker, som i 1:a mom. härofvan omförmäles. 4:0 Önska vi att erhålla vederbörande embetsmyndighets stadfästelse å denna förening och att få den i domstolens protokoll intagen att gälla ej mindre emot oss, hvilka föreningen bi trädt och densamma å särskildt utfärdade listor. hvilka innehålla föreningens bestämmelser, undertecknat utan äfven emot framtida egåre eller innehafvare af jord, för hvilken talan af oss nu föres på sätt i 19 2 af nu gällande stängselförfattning stadgas.Om, såsom jag hoppas, ofvannämnda förening sillas och antages af Wäse sockens vederbörande fastighetsinnehafvare, torde en lämplig person utses och bemyndigas att vidtaga alla för sakens senomdrifvande erforderliga åtgärder. Kungs. skogs egendom den 18 Nov. 1872. OC. Sköldebrand, disponent för Kungskogs och Ölmskogs egendomar i Wermland. Detta förslag borde ock utgöra ett gif akt för en blifvande riksdag; och vi tro att om motion afgåfves till förändring af 1857 års stängsellag, allmänna opinionen numera, i följd af svårigheten att tillämpa nämndes stängsellag med sina många undantag, sä kerligen utvecklat sig i sä frisinnad anda att utaf hela 1857 års stängsellag ut strykes alltsammans utom första para grafen. Först i det fallet kan förordningen anses stödja sig på rationel grund; ty nog är det löjligt att djuregaren efter nu gäl lande lag icke behöfver akta sina djur, utan skogsegaren måste inbygga sin mark, på det att grannens djur ej må hitta dit, ej mäkta hoppa dit och göra skada. Mäåtte 1857 års stängsellag bli en riksdagsfräga. Ju längre let dröjer, ju mera lida skogarne.