Aftonbladet – 27 november 1872, sida 2

—— O— — 0 jag tyckte mig se mig sjelf gräfva, — jag drömde sofvande och vaken om att jag kom i besittning af en förmögenhet, inte blott tillräcklig för att skydda mig för all brist, men stor nog för att göra din onkel mig bevågen och böjd för att samtycka till vårt giftermål. Mannen måste antingen ha inbillat sig att jag tvekade eller också tänkt ott han lyckats värfva mig till. sin medbrot. Sling, ty åå jag ytterligare nekade blef han ursin! och tillgrep våld för att tvinga mig att hjelpa hönov Följderna äro dig bekanta. Men du for ju ändock till Australien? De bref jag erhöll från dig voro ju äkta? Ja, visst, Ellen. Jag reste, såsom bestämdt var. Jag har varit beklagansvärdt svag och brottslig, men jag föll intei synd utan att strida deremot; jag gaf ej vika för frestelsen, förrän jag först varit häårdt pröfvad. Som afgjordt var, reste jag med Jason till Australien och enligt hvad du redan hört af den här olyckliga qvinnan, Martha Bradstock, blef jag ombord på skeppet förtroligt bekant med en hop äfventyrare på väg till guldfälten, hvilka skrattade åt idn att släpa och träla under arbete som jordbrukare i många år och med ringa behållning, då med ganska vissa förhoppningar man pånågra få veckor kunde blirik karl. Jag sökte deras. sällskap, lyssnade på deras berättelser, blef förhexad af tanken på de vilda äfven tyr, hvarom de hade att förtälja, och framför allt af hoppet om att hastigt kunna samla nog pengar för att återvända och ber gära din hand, Långt innan visågo land hade jag öfvergifvit all tanke på att bli nybyggare och att skaffa mig får, hvilket var min plan, då jag först tänkte på att emigrera, Jag beslöt att mälla mig tillsammans med dessa