Aftonbladet – 22 november 1872, sida 2

Ett i gårdagens nummer infördt telegram meddelar, att Thiers inför en deputation från venstern förklarat, att han i anseende till sin försvagade helsa vore sinnad att afgå, i synnerhet om högerns framfart försvårade för honom utöfvandet af hans makt. Derjemte hade presidenten förklarat, att han endast skulle qvarstanna på sin post, om han erhölle ett bestämdt förtroendevotum och man garanterade genomförandet af vissa reformer. Som bekant utgick från högern omedelbart efter budskapets uppläsande ett förslag, att detsamma skulle underkastas granskning af en komitå, hvilket förslag dock sedan på presidenten Grevys föreställning ändrades derhän, att en komitå skulle tillsättas för att afgifva ett svar på Thiers budskap. Som kändt är ingick republikens president härpå och komiten skulle sammanträda i tisdags. Troligen är det det förslag till svarsadress, hvilket denna komitå afgifvit, som föranledt Thiers förnyade hot om afgång, enär han förut under sina samtal med åtskilliga deputerade från vensterns fraktioner icke på ringaste sätt antydt att han vore sinnad att resignera. Telegrammet nämner ingenting närmare om de reformer, för hvilken Thiers önskar erhålla garanti, men sannolikt står bland dem i allra främsta rummet frågan om bildandet af en första kammare samt församlingens partiella förnyande. Den fiendtliga hållning, som högern, hvilken är församlingens majoritet, lagt i dagen mot Thiers alltsedan han i budskapet definitivt förklarade sig för republiken, gör det för honom nödvändigt att erhålla ett bestämdt förtroendevotum, och sannolikt skall han äfven erhålla ett sådant, enär kammarmajoriteten icke skall våga uppresa sig mot den allmänna opinionen i landet, hvilken på ett oförtydbart och sällsynt enhälligt sätt uttryckt sin sympati för budskapet och de deruti uttalade åsigterna. Den 17 dennes höllos i hela Frankrike de af nationalförsamlingen anbefalda offentliga förbönerna för; hennes arbeten. För de deputerade hölls gudstjenst i slottskapellet i Versailles. Största delen af högerns medlemmar och några medlemmar af venstra gentern hade infunnit sig, Thiers visade sig, åtföljd af sina ministrar. Nationalförsamlingens president Grevy äfyensom dess vicepresidenter och qvestorer saknades icke heller. Denyofficiella verldens damer hade naturligtvis äfven infunnit sig. De båda qvestorernes —hrr Bazes och Martin de Talligres — fruar föranstaltade,en penninginsamling för elsass-lothringarne. I Notredame i Paris börjadegudstjensten kl. 12. Kyrkan var festligt smyckad och ålla ljusen i kyrkans skepp tända. Pen skarg af nyfikne, som samlåt sig, var mycket stor. Men tillträdet till det för de officiella kårerna reserverade skeppet vägrades dem, Kl. ?a till 11 visade sig Paris guvernör, general Ladmirault, omgifven af en lysande. svit. Han hade anbefallt, att hvarje bataljon skulle representeras vid ceremonien af en deputation af fyra officerare, Desse hade allesammans redan infunnit sig hos generalen i full uniform. Bland dem, som erhöllo hedersplatset, Var 2tt stort antal deputerade, till större delen af högern, medlemmar af kassationsdomstolen och de öfriga domsto larne, medilemmarnpg aj statsrådet, Seinppre; fekten och polisprefekten, många andra officiella personer och en del medlemmar af municipalrådet. Man hade reserverat åt de senare 80 platser, men af hvilka på långt när icke alla voro besatta. I det ine af kyrkan besörjde soldater af det republikanska gardet vakthållningen. : Framför kyrkan voro kyrassierer och ett kompani af 51 regementet uppställda, Militären och en nt del af den officiella veriden voro i full uniform. Kl, 12 infann sig erkebiskopen af Paris msgr Gnibert. Då han visade sig, spelade republikanska gardets musikkårer upp en högtidlig märseb, hvarefter de religiösa sångerna och bönerna togo sin början, Man sjöng först Veni Creator och under den