Aftonbladet – 20 november 1872, sida 3

tion fådnn Vore fullt afgjord, ty någor j visa likartad typ såsom den erkändt bäste finnes icke för den. De olika formerna kunn: dock hänföras till de enklare maskinerna som aflägga säden i smärre högar, lagom stora för att uppbindas i kärfvar, och så t) dana, som icke verkställa detta arbete, af I hvilka de förstnämnda nu vanligen föredra: ges såsom mest tidsbesparande. Det är för öfrigt England och Norra Ame. rika, som täfla om sina maskiners företrä den. I allmänhet äro de engelska skördemaskinerna synnerligen solida och väl kon struerade, men fordra en större dragkraft än de amerikanska, som äro af lättare kon. struktion, derföre att det gjutgods, som på dem begagnas, är vida starkare än det en; I gelska och derför ej behöfver vara af så I grofva dimensioner som det engelska, Af de engelska maskinerna har Samnelsons länge ansetts såsom den bästa, men han har nu fått farliga medtäflare. En sjelf Jafläggande maskin från denna firma har denna höst användts här på Alnarp, och Ihar med den ett utmärkt arbete åstadkomJmits, dock icke om maskinen användts på fält med liggsäd och körts i samma riktning som den liggande säden. Har maskinen skurit säden sålunda, att den körts emot liggsäden, har hans arbete varit utmärkt; har han arbetat på sidan, så att sädens läge bildat vinkel emot maskinens gång, har arbetet varit fullgodt. I allmänhet har med maskinen ett tunnland i timman afskurits, då maskinen tagit två par hästar i anspråk, vare sig till ombyte eller samtidig anspänning. Att för en kort tid betydligt mera säd kan skäras, är visserligen en sanning; af mig uppgifna arbetsmått afser resultaten från en längre tids användande. Maskinens hållbarhet har icke lemnat något öfrigt att önska. Tilläggas bör, att på Alnarp fälten äro så stora, att endast undantagsvis dylika mindre än 50 tunnland förekomma och att härstädes inga menliga vattenfåror finnas lika litet som jordfasta stenar. En granne till Alnarp använde en icke sjelfafläggande maskin af Walter Woods amerikanska modell och var mycket nöjd med hans arbete. Den bråda tiden tillät dock oss ej att mellan dessa anställa några jemförande försök. Den Woodska maskinen är en s. k. kombinerad maskin, som kan användas såväl till gräs som sädesskörd; Samuelsons här använda är icke slättermaskin tillika. Från utlandet framhålles bland de engelska maskinerna af dr E. Parels — Burgess och Keys maskin såsom lätt och stark, till större delen försedd med smidt jern och smidbart gjutjern i stället för vanligt gjutJern och dessutom försedd med en förträff: lig konstruktion i och för sädens afläggande. Denna maskin är af amerikansk modell, och är den väl kända Mac Cormiska, förbättrade maskinen, som nu tillverkas, den åtminstone tillverkades i Chicago, likadan som den engelska. Att den s. k. Buckeye-maskinen, tillverkad af Adriance Platt komp., både i utlandet och hos oss vunnit ett förtjent bi fall, hvilket äfven förhållandet är med C. A. Bamletts engelska maskin anser jag mig böra nämna. En maskin som synes förtjent af särdees uppmärksamhet är den amerikanska af Johnston komp. i Brockport vid Newyork tillverkade sjeltafläggande, kombinerade (d. 7. 8. säväl slåttersom skörde-) maskinen. Med den verkställdes en täflingspröfning not Walter Woods champion-maskin, under em dagars tid i Ungern den 1—5 Juli, vilken berättelse nu ligger framför mig ch ur hvilken jag i Korthet vill anföra lägra fakta. Sälunda arbetade maskinerna den 3 och k Juli på ett hvetefält, som låg till en del. Vid dess ena sida fanns en smalare sträcka äd som låg i flera riktningar, och hvilken fven skulle af maskinerna afskäras. Såäl före som under försöket föll ett starkt skregn, så att arbetet allt emellanåt måte afbrytas; dock visade det sig att makinerna äfven under regnet kunde arbeta äl. Ett annat prof, som gafs maskinerna, betod deri, att de sattes i arbete på ett fält ch hade delvis stark och af vild lins mycet genomvuxen råg, och delvis utgångna ågstycken att passera. Johnstons maskin gjorde vid alla tillfälen ett utmärkt arbete. Afläggningsinrättingen är så ordnad, att genom en lätt ryckning med foten kan karlen, som kör raskinen, sätta den i eller ur verksamhet, ch sålunda få kärfvarne lika stora på tunare ställen af säden, som på mera tätt täende, enär han vid-de förra låter så mydet säd samla sig på maskinens platform, om erfordras till en lagom stor kärfve, och erefter med :en lätt trampning af foten erkställer dess afläggning. Vid helt bara tällen och vid vändningarne i hörnen, sät8 lätt hela afläggningen ur verksamhet. Äfven kan vid arbete å liggsäd på enelt sätt, på i fråga varande maskin, räting arbete så ändras, att hon griper den ggande säden framför skärapparaten, så st hon sex tum framför denna är närmast arken, och upplyftande säden i hög grad iderlättar dess afskärande. Denna maskin sågs förtjena 15 points för detta särskilda bete, då Woods blott erhöll 5. och 10 för läggningen då Woods erhöll 7. Det anrdes äfven att på erkehertig Alberts stora sendom Bellye, som besöktes af en af prismrarne, anvisades alltid skördekarlarne att skära den stående säden, då deremot de 0 skördemaskinerna af Johnstons modell gagnades på de fält, der säden låg. Som på det hela nämnde maskin ansågs allt förtjent af 111 points, och Woods 87, tilldelades täflingspriset — 500 gulden till Johnstons maskin. Anmärkas bör t båda maskinerna fördes af de respekva firmornas ombud, hrr Southwich och oung, samt att prisdomare voro direktor tockska, landtbruksläraren Guido Kraft bh direktorn för statsstuteriet på Kisber, . Andre. Jag var i tillfälle att vid landtbruksmöt i Nykjöbiog på Falster detta år se hnstons maskin, der den erhöll prisbelö ne. men blef tyvärr icke i tillfälle att se Sr b