Aftonbladet – 20 november 1872, sida 3

att betinga sig så stor ersättning för der för banan behöfliga marken, som vore er forderlig för att staden skulle kunna beko sta alla för gatutrafikensj återställande er forderliga åtgärder, der styrelsen af ekono miska skäl, såsom här varit händelsen, ejb ville påtaga sig denna skyldighet. Sanna förhållandet är nog det, att stads fullmäktige i förtjusning öfver sammanbindningsbanan förlorade besinningen ända derhän, att de läto jernvägsbyggnadsstyrelser förfoga öfver alla för banan behöflige, stak den tilllörige egendomar, tomter och alk männa platser, och vid öfverläggningen dert om ej ansågo det tillständigt att på förhanck i positiv form uppställa vilkor eller sedav under arbetets gång, anlita lagen, der vörd samma hemställanden ej haft åsyftad verkan. Ej heller hafva stadsfullmäktige rådfört sig med någon för kännedom i jernvägsbyggnader ansedd person, utan besluten hafva fat tats, som man säger: på rak arm — någo: som här ej företer ett enstaka fall, utan ut gör ett genomgående drag i stadsfullmäktiges åtgöranden i fråga om stadens reglering och byggnadsärender. Ett mycket menligt inflytande på dessa ärender utöfvas nemli gen derutaf, att några herrar, som lyckats förskaffa sig ett visst öfvertag inom nämn derna, vilja leka byggmästare och på st dens bekostnad experimentera och brilje med sina snillefoster. Klart är att stadens invånare i längden härmed ej kunna uthärd. men lika klart är äfven, att nägon ändring ej är att förvänta förr, än stadens röstbe rättigade invånare på allmänna möten komm: till öfverläggning om bättre principer fi le allmänna ärendernas behandling, sami andra än förntvarande stadsfullmäktige om händertaga uppställandet af kandidater vid olifvande val för ledigheters besättande inom nämnde myndighet. BEKESINDAESEKNSEKSTAAD