Aftonbladet – 15 november 1872, sida 3

Strödda mnderrättelser. Folkoch landbeskrifning. Befolkningsförhållanden i Ryssland, Preussen och Österrike. På en nyligen hållen sammankomst af det geografiska sällskapets i Petersburg etnografiska: afdelning meddelades en på de nöggrannaste statistiska data grundad öfversigt öfver hufvudresultaten af ofvannämnda tre länders komparativa etnografi, hvilken så till vida är af politiskt intresse, som man deraf erfar det slaviska elementets större eller mindre betydelse i samma länder. Ehuru det i kejsardömet Ryssland talas 40 språk, är landet: märkvärdigt nog. i afseende på etnografisk enhet lyckligare lottadt än Österrike, ja till och med än Preussen. I Österrike har den slaviska racen öfyervigten (den utgör 58 procent); den räknar nemligen en befolkning af 16,000.000 menniskor, beboende en jordyta af 1780 qvadratmil; derefter följa tyskarne a procent), 8.000,000 på 2500 qvadratmil; och slutligen magyarerne (16 procent), 5.000.000 på 2000 qvadratmil. I Ryssland utgör den slaviska racen (ryssar, bulgarer och serbier) 58,000,000 (70 procent), polackarne 5.000,000, de finska ra cerna 5,000.000, de tartariska racerna 5.000,000 (eller hvardera af dessa racer omkring 6 proc.), lithauerne 2,500,000, grekerne, armenierne, svenskarne o. 8. v. 6,500,000. Preussen bebos af 84 rocent tyskar och 16 procent individer af anrå racer. Om man vid dessa data tager i betraktande racens sannolika tillväxt i framtiden, kommer man till det resultatet, att Ryssland, der den slaviska racen söker absorbera de öfriga och den grekisk-katolska befolkningen uppgår till 74 procent af hela folkmängden, om tjuen år skall ha en 84 procent stark slavisk befolkning, hvaremot den tyska befolkningen i Österrike alltmer skall komma att stå efter i antal för magyarerne och i synnerhet slaverne, hvilka småningom enligt sakens natur måste komma attintaga den främsta platsen i Österrike,