Aftonbladet – 11 november 1872, sida 2

likväl, i egenskap af gentleman, bestämda rättigheter och är ingalunda förbunden att tålmodigt höra, då ni behagar komma och upptaga min tid med långa tirader öfver min svaghet att taga i min tjenst en person, som saknade goda betyg. Tvärtom, sir, har jag full rättighet avt öppet förklara, att jag anser detta beteende af er ara komplett oförskämdt och att söka fä hö -närksamhet på den der dörren, sta er uppu. N osea er, att så vida ni hvarjemte jag vill sa, nam densaminte frivilligt beger er ut ige. har ma, så ämnar jag fresta på om jag e) ... tillräcklig styrka qvar i mina armar, för att antingen kasta ut er den vägen, eller genom fönstret. Pentweazle vände ofrivilligt på hufvudet och kastade en blick ut genom fönstret som låg bra högt från marken och nedanför hvilket dessutom Växte en massa jernek, som ej heller var af lugnande beskaffenhet. Han sansade sig likväl hastigt och sade vårdslöst: Jag trodde det blott var i Irland, som fredsdomrarne tilläto sig handgripliga anfall mot personer, som i juridiska ärenden vända sig till dem. Men stor sak! Pojkar bli sig alltid lika och jag är villig att visa undseende för en ungdomlig öfverilning. I stället för att örfila upp hvarandra, skola vi, om ni behagar, återvända till vårt ämne, och jag vill då visa er, att hvad jag sagt är af ej ringa vigt rörande den anklagelse, som jag är kommen för att göra. Under det gästen yttrade dessa ord, hade vreden hunnit lägga sig hos mr Womersley. Han insåg, att han haft orätt, och erkände det öppet: Jag är på det högsta bedröfvad, emedan jag låtit mitt häftiga lynne segra både öfver mitt omdöme och den höflighet som jag