Aftonbladet – 9 november 1872, sida 3

LITTERATUR-TIDNING. fnhöhåll: Fötssell, Äldre bidrag till Sveriges officiella statistik. — Key och Retzius, Ur vår tids forskning. — About, Skogarnes konung. — Cronholm, Gastaf II Adolfs historia. — Diverse bokhandelsnyheter. — Dansk och norsk litteratur. — Litteraturoch konstaotiser. Åldre bidrag till Sveriges officiella statistik. I. Sverige 1571 af Hans Forssell. Första häftet. (Stockholm, 1872. BP. A. Norstedt Söner.) Historien åtnöjer sig i våra dagar icke mera med att vara en berättelse om yttre tilldragelser. Hon vill äfven gifva en trogen och så vidt möjligt fullständig bild af folkens inre tillstånd i förgångna tider. Men emedan hon icke blott har att göra med lösryckta momenter ur folkens lif utan skall framställa deras utveckling, erfordras en viss kontinuitet i hennes skildringar af det förfiutna. En mängd fakta, upplysande för folkens andliga och materiella tillstånd vid olika tidpunkter, erfordras för att göra en fort löpande jemförelse möjlig. Sådana fakta äro jemförelsevis lätt åtkomliga för tidpunkter som ligga nära vår egen tid; men när det gäller aflägsnare perioder, måste en mödosam forskning först hopsamla de spridda dragen, innan det är möjligt att gifva en tidsbild, som erbjuder tillräckligt många jemförelsepunkter med andra tider för att utgöra ett moment af utvecklingens historia. Genom hvarje nytt bidrag till forna tiders statistik vidgas historiens synkrets och eröfras för henne ett nytt område. Ett sådant bidrag finna vi i ofvannämnda arbete — en ganska fullständig ekonomisk statistik öfver Sverige för trehundraett år sedan. Såsom författaren i inledningen anmärker, erbjuder Sverige också gynnsammare vilkor för forskningår af denna art än de flesta andra länder. Det har icke endast tidigare än något annat land haft en befolkningsstatistik, för hvilken det i kyrkoböckerna egt en god källa; det eger äfven, till följd af sin tidigt ordnade förvaltning, i sina arkiv material för en ekonomisk statistik, fullständigare och äldre än: de flesta andra länder torde kunna uppvisa. Detta material har emellertid, för äldre tider, hittills föga eller intet blifvit begagnadt, hvadan författaren i sjelfva verket brutit en ny väg: Han betonar också i inledningen den vigt kunskapen om Sveriges ekonomiska förhållanden under i fråga varande period har för en rätt uppfattning af dess stormaktstid från och med trettioåriga kriget. Af denna kunskap framgår nemligen, att den kraft, som här yttrade sig, var af det slag som gäckar alla statistiska beräkningar, som går utöfver siffrornas makt. Man fär härigenom en inblick i den betydelse ideella krafter, andliga rörelser, som genomgå en tid, hafva för folkens utveckling. Men på samma gång lär man sig äfven bättre förstå Sveriges , hastiga sjunkande från sin plats såsom stormakt och den period af afmattning som följde på densamma, när man medelst statistiska fakta kommer till insigt om oemotsvarigheten mellan dess materiella resurser och dess yttre kraftutveckling. Detmaterial som iförstahand föranledt detta arbete och hvars data utgöra sjelfva hufvådstommen af detsamma, består af de längder, hvilka upprättades i och för den skatt af 10 procent på all lösegendom i Sverige, som pålades för igenlösandet af Elfsborgs slott. Dessa längder ha hittills (egat kringströdda i kammararkivets olika gömmor. Hufvudstommen af dem har småningom blifvit hopletad af: detta arkivs nuvarande vårdare, kamreraren C. Sandberg,