Aftonbladet – 6 november 1872, sida 2

elfve skola styra sina lokala angelägenheder er under landtrådens tillsyn. bur De olika partiernas inom franska natioCa? alförsamlingen relativa styrka och ställning 2 ll hvarandra komma efter all anledninglkyo tt under den nya sessionen blifva betyd-lyj, gt förändrade mot hvad de voro före ferierna. va Jå räknade man venstra centerns styrka lig ill 165 medlemmar, den republikanska ven-et ternas till 140 och de radikales till 60, såedes tillsammans 365 i en församling af 38 medlemmar, således knappast hälften. lå Jnder ferierna ha flere medlemmar, somlde örut hörde till högra centern, bestämdt för-laf dlsrat, att de vilja sluta sig till republiken lar ch till följd deraf öfvergå till venstralp entern. En del af venstra centerns med-11; emmar åter gå öfver till de radikale repu-lkr likanerne, och slutligen ha de sista valenon örstärkt de sistnämnde med några röster.lya Ännu större förändring ha de konservativalpa ;rupperna undergått, Yttersta högern un-lm ler Larochefoucauld och den egentliga hö-lke gern, d. v. 8 fusionisterne under Depeyreli a visserligen i det närmaste bibehållitlg samma styrka, de förra 64 och de senarelk L00 medlemmar; men högra centern underlig Saint Marc Girardin, hvilken räknade 150!H medlemmar utom det att 40 oberoende i re-lcec geln röstade för detta parti, hotas med full-1M etändig upplösning. I stället bildar sig ettlk V under Casimir Perier och Des-ld hvilket antager republiken såsomlk och vill befästa den nuvarandela om bildandet af en ministe-ld utan förbund med de radi-ly antages skola få en styrka li medlemmar, af hvilka 301r ia från venstra eentern, På dettalo t blifva 485 röster för republi-ln ken uto medlemmar af högern, hvilka, såsom Broglie endast hyckladt sluta sig tilll1 republiken, emedan de för närvarande ickelk se någon annan möjlig ordning; och om man kan vänta ett närmare förbund mellan den nya gruppen, venstra centern och den republikanska venstern, skola de tillsammans r i det närmaste utgöra hälften af national-p församlingen, således ha makten i sina hän-l!h der. Emedan detta regultat till en ickelq ringa del måste tiliskrifvas utgången af deld senasta kompletteringsvalen, ha både För-lyv enta Staternas president och schweiziska li förbundsregeringen lyckönekat Thiers derIt till; öch Gränt här I sitt bref försäkrat, att valen gjort det bäsfa intryck i Nordamerika och skola befästa förhållandet mellan de båda länderna, likasom han har uttalat den önskan, att det måtte lyckas Thiers att! vinna den äran att ha grundlagt en fastre-f publikansk ordnitig. i De monarkiska partierna känna mer än någonsin sin vanmakt; men de äro icke och kunna icke heller någonsin blifva eniga, l! oaktadt de i gemensam motvilja för repu-jt bliken ech regeringen kemma att gå hand i hand vid valen, likasom de nyligen gjort det vid fyllnadsvalet i Gironde, oaktadt de dervid icke kröntes med hågon framgång. Mellan legitimisterne och orleanisterne är brytningen så fullständig, att grefven aft. Paritr tidning rent af uppmanat grefven af Chawmbord att afstå från sina anspråk på tronen. Detta är dock ingalunda hans af-l! tigt, hvilket ses af hans bref till deputeraden La Rochette. hvaruti han påstår att en republikansk författning omöjligen kan bereda Frankrike lugn och trygghet. Men detta bref har långt ifrån gagnat hans sak, och hertigen af Aumale skall hafva yttrat om det, att det var republiken till större gagn än alla Gambettas tal — en tanke som i Journal des Debats omskrifTves i ännu hårdare uttryck, nemligen att grefven af Chambord har den missionen att ådagalägga omöjligheten af ett konungadöme med Guds nåde, likasom Don Buixote hade den uppgiften att väcka afsmak för Ide vandrande riddare. Saint Marc Girardin I håller. dock ännu fast vid konungadömet och låter sin tidning förklara, att Frankrike antingen måste blifva monarki eller radikal republik; enärden konservativa republiken jär omöjlig. Deremot kommer en del af I högern, närmast under ledning af Broglie, att tillbjuda Thiers understöd, om han till återgäld vill upptaga Larcy och hertigen af SAudiffret i sin minister. Hvad slutligen Napoleonisterne angår, hafva de för afsigt att låta en af de korsikanske deputerade I(Galloni AIstria) nedlägga sitt mandat för latt i stället låta prins Napoleon väljas; men jett sådant steg skulle lätt kunna göra en I plan till allvar, hvilkenlänge varit omtalad, I nemligen en anklagelse Mot ministererna Olivier och Palikao, i J : Thiers bar på senare tiden mottagit bref från åtskilliga personer, hvilka önska att han skall låta välja sig till republikens preleident för lifstiden och hvilka begära att få ställa i gång petitioner för detta ändamål. Barth6elemy S:t Hilaire har å Thiers vägnar bärpå avarat, att. republikens prerident ingalunda önskar den. hedersbevisniög, för hvilken brefskrifvarne vilja utfärda petitions listor. En del andra personer hafva för Thiers förklarat, att de ämna föranstalta en subskription till uppresande af ett monument it honom och presidenten har uttryckt sin 3 I tacksamhet för detta bevis på sympati, men li bestämda ordalag ogillat verkställandet laf detta förslag under hans lifstid och bedt de personer, som ämnade arrangera subskripI tionen, att afstå derifrån. ( vw TAR Den förberedande undersökningen irätte)lgången mot Bazaine, hvilken för någon tid , varit afbruten, har nu, enligt Times korrespondent i Paris, åter börjat och tros blifva Islatad före detta års utgång. i Den 30 Oktober gåfvo de orleanistiska å! och legitimistiska valmännen i departemen