Aftonbladet – 5 november 1872, sida 3

Varning åt hyresgäster. I går förekom i poliskammaren ett ärende af särdeles ovanlig beskaffenbet. Åtskilliga hyresgäster uti hus, belägna vid en af de gator, som löpa mellan Gamla Kungsholmsbrogatan och Bryggaregatan, hade till poliskammaren ingifvit en skrift, deri de beklagade sig deröfver att förstnämda gata blifvit vid sina begge ändar tillstängd genom höga plank, så att de personer, hvilka bebo husen utefter samma-gata, blifva fullkomligen inspärrade. Då detta förhållande, hvilket hade zin grund i den omständigheten, att en enskild person på exekutiv auktion inköpt gatan och nu ville förvandla densamma till en upplagsplats, anhöllo bemälda hyresgäster att poliskammaren måtte vidtaga sådana åtgärder, att de sluppe ut ur detta ofrivilliga fängelse, helst de fruktade att, om eldfara uppstode i någon af de sålunda instängda egendomarne, de kunde bli innebrände eller åtminstone ur stånd att rädda sina lösören. De erinrade derjemte att det i sanitärt hänseende vore angeläget att gatan hölles öppen, då det eljest blefve omöjligt att hålla snyggt inom de ganska ansenliga, 3.4 4 våningar höga, af en mängd menniskor bebodda husen. Då målet påropades, hade 3:ne bland husegarne genom ombud inställt sig samt inlemnat en skrift, i hvilken äfven de påkallade öfverståthållareembetets handräckning för att få bort det, utan deras vetskap och samtycke uppförda planket. Det upplystes härvid att Stockholms handels: och ekonomikollegium, på begäran af förre byggmästaren J. E. Barklind, som år 1864 var egare till en mycket stor tomt i det vidsträckta qvarteret Blekholmen södra, hos handelsoch ekonomikollegium samma år begärt få stycka denna tomt i flere mindre. För att kunna bebygga dessa blef det nödvändigt att utstaka en gata mellan Gamla Kungsholmsbrogatan och Bryggaregatan. Handelsoch ekonomikollegium gillade den uppgjorda tomtoch gaturegleringen och medgaf i ötverensstämmelse dermed den begärda styckningen samt fastställde såväl tomtoch gaturegleringen som byggnadsritningar till 2:ne ganska betydliga hus, hvilka sedermera uppfördes på hvar sin sida om gatan. Gatan blef derefter öppnad, till större delen stensatt och försedd med trottoar. Egendomarne blefvo småningom af Backlind försålda till olika personer, dervid han till hvarje af de utefter gatan belägna 4 tomterna anslog halfva bredden af den utanför hvarje tomt befintliga gatan, med förbindelse för vederbörande att densamma underhålla och med skyldighet att ständigt hålla densamma öppen för kommunikationen mellan Gamla Kungsholmsbrogatan och Bryggaregatan. Många år derefter gjorde Barklind kon kurs. Hans tillgångar voro dock icke till räckliga ens till bestridande af konkurskost naderna, och domstolen förklarade på sådan grund och i enlighet med konkurslagen, at konkursen finge förfalla. Sedan detta beslut vunnit laga kraft, in gick en af Barklinds gamla fordringsegare vaktmästaren Johan Petersson i Mars 1871 med ansökan till Stockholms rådhusrätt at för 2:ne skuldförbindelser å tillhopa G600( rdr, för hvilka Barklind stod i betalnings ansvar, erhålla inteckning i den ofvannämnda till gata upplåtna tomten i qvarteret Blek 2) Spetsbergens sydkap ligger å lat. 76 30 Isfjorden å lat. 789 201 och Verlyenhook lat. 807. Solens skifva har derför vid dess: höjder upphört att visa sig öfver horisontei den 30, 24 och 20 Oktober och blifver ick ånyo synlig förr än den 12, 18 och 22 Fe bruari,