Aftonbladet – 2 november 1872, sida 2

STOCKHOLM den 2 November Ytterligare om Höganäs. Då vi nyligen, i sammanhang med en redogörelse för sista statsrevisionens framic ställning om förhållandet med Höganäs stenkolsverks under fyrtio års tid afglömda skuld till staten, omnämnde åtskilliga, temligen närgångna anspråk på ytterligare statsun:li derstöd, hvarmed anförda bolag då och då hemsökt regeringen och riksdagen, men hvilka c af den senare blifvit afvisade, glömde vi ett särdeles anmärkningsvärdt faktum i den långa historien om statens gunstbevisningar mot det skånska stenkolsverket. I K. M:ts till 1834—1835 årens riksdag aflåtna berät-s telse om hvad sig i rikets styrelse tilldragit li sedan nästföregående riksdag meddelas (sid. :e 82), att till understöd för fortsatt bedrifvande af Höganäs stenkolsverk har K. M:t under vissa vilkor beviljat aktieegarne ränteersättning af 9:de hufvudtiteln för ett till omförmälda ändamål upptaget lån af 120,000 rår. Det torde här böra erinras om, att dåvarande nioude hufvudtiteln innefattade anslag för åkerbruket, handeln och näringarne, Något närmare upplysning om detta understöd erhåller man af den vid 1834 års riksdag väckta motion om ett billigt vinterförlagslån och statsutskottets deröfver afgifna utlåtande, som i vår föregående upp sats omtalades. Motionären, Salomon Lövenskjöld, omrör det stora, patriotiska företagets ställning. Han nämner det af 1823 års riksdag beviljade understödet å 200,000 bko, hvarigenom det allmänna blifvit, så till sägandes, en osynlig delegare i Höganäs och, tillägger han, från denna högre synpunkt har bolaget alltid betraktat verket. (I sanning profetiska ord: bolaget betraktar verket fortfarande från en sådan der högre synpunkt, så hög, att statens fordran, så som vi förut nämnt, är alldeles osynlig i bolagets offentliggjorda räkenskaper.) Motionären andrager vidare att, då bolaget blifvit belastadt med 120,000 rårskuld, som skall betalas innan någon vinst kan tillfalla del egarne, men allmänheten deremot betjenas med stenkol. eldfast sten och lera samt flere förr inom landet icke tillverkade fabrikat, det således icke lärer kunna bestridas, att verket kan anses drifvas endast till förmån för det allmänna, Slutsatsen af detta med hvad mera motionären anför, blir den, att staten borde bevilja verket ett vinter-lån på hyggliga vilkor. Motionen har en utförlig bilaga, nemligen direktionens vid Höganäs stenkolsverk till K. M:t den 11 Febr. 1834 afgifna berättelse, och här finner man en uppgift om den at K. M:t beviljade ränteersättningen å ett af bolaget upptaget lån. Berättelsens sista afdelning, handlande om verkets finansiella ställning, lyder sålunda: De å verket nedlagda kostnader af alla slag i bygnader, maskiner etc. och fabriksanläggningar från den 1 Aug. 1825 till den 31 Dec. 1833 uppgå till en sammanräknad summa af.. ...443,566: 22, 10. ) Verkets tillgångar Dtant, fordringar, materialier och effekter i kol, tegel, lerfabrikationer och lera utgjorde den 31 Dec. 1833. .. 149.368: 4. 8. S:a bko rdr 592.934: 27. 6. Influtna medel genom aktierna uppgå Skuld,....116.400: — 373,571:2. Skilnaden utgör den vinst, verket under tiden lemnat med............-219.363: 25. 6. Den beräknade kostnaden af 120,000 rdr har varit tillräcklig till verkets försättande i det skick det nu befinnes; men berörda I summa, som bolaget uppdrog åt direktioner att genom lån upptaga, och hvarför E. K M:t i nåder täcktes anslå den derför belö pande räntan å 5 proc. af statsmedlen, ha; på denna väg icke kunnat fyllas. De af direktionen till detta belopp ut gifna obligationer hafva icke kunnat belå nas till ett större belopp än 64.000 rdr hvilka till större delen utgjorts af några blanc bolagets egna medlemmar. Fylnaden, 56,000 rår, har direktionen va rit nödsakad upplåna på sin enskilda kre dit, och hvarför hon till betäckande af rän tan emottagit ett motsvarande belopp a direktionens obligationer, för hvilka ränta a godtgöres af statsverket.