Aftonbladet – 1 november 1872, sida 2

teget. I denna artikel yttras: Det är nånga som önska, att Ryssland skall göra örsta steget till en förlikning med polacarne. Men det har alltid och öfverallt vait sed, att de öfvervunne fått bedja sina esegrare om fred. Vår önskan om en föroning är så mycket mera ädelmodig, som i polackar icke uteslutande hafva vår egen älfärd för ögonen utan äfven Rysslands ch hela den slaviska racens. Hvem kan cke förutse, att tyskarne, berusade af sina egrar, snart skola blanda sig i våra angeägenheter till skada för en race, som de erna skulle vilja tillintetgöra? Man kan ikna slaverne vid fyra bröder, af hvilka len ene fallit i turkarnes händer, den andre näst böja sig för preussarnes makt den redje blifvit sin fjerde broders, Rysslands gendom. Men nu har ändtligen den tid commit, då det goda förhållandet mellan röderne kan återställas. Alla de slaviske rödernes väl kräfvsr en försoning och ett örnyande af det vänskapliga förhållandet. än hvar af bröderne Har begått fel, för vilka han måst och ännu mäste plikta; nen en lång och smärtsam erfarenhet och wrhundradets och civilisationens framsteg vör bota alla förgångna tiders villfarelser och förmå dem att ingå en broderlig förning såsom barn af samma moder. Inom amerikanska pressen äro de val, som på senaste tiden egt rum i Förenta Staterna, fortfarande föremål för många oetraktelser, Republikanernes segrar i Pennsylvanien, Ohio, Indiana och Nebraska betyda, att vid det nu instundande president: valet Pennsylvanien skall uppträda med en majoritet af minst 530,000, Ohio af 40,000, Indiana af 10,000 och Nebraska af 5000 röster till fördel för Grant. I Pennsylvanien fördes striden med en till och med i Amerika oerhörd bitterhet. Resultatet har redan haft ganska märkbara följder. Demokraterne ha blifvit modfälde. Utgången af de ofvannämnda statsvalen har drifvit ett stort antal odeciderade individer och stater öfver på Grants sida och skall -måhända i ännu högre grad göra det i sista ögon. blicket. Säsom sakerna nu stå kan Grant räkna på 20 stater och 198 röster bland 37 stater med 366 röster. I 10 stater med 99 röster är. utgången oafgjord, ehuru Grant i dem har större utsigter än Greely, som endast kan räkna på 7 stater med 69 rö ster. Det är till och med frågan, huruvida icke de afgjorde demokraterne, som rösta mot Greely, skola bereda honom ett neder lag i Delaware och Missouri. Newyorker Handelszeitung, som är afgjordt för Grant. yttrar: Voteringen i: alla de stater, som den 8 Okt. afgifvit sina röster, visar, at folket blifvit trött vid den politik, som följts under de -sista månaderna, att det fått af smak för henne och icke vill veta af de evinnerliga lögnerna eller gå i intriganters ledband och sätta sig öfver principer, föl hvilka det uppoffrat så mycket. Folket: sunda förstånd och rättskänsla ha firat er triumf, öfver hvilken man har all orsak at glädja sig. Å andra sidan vill folket ickc längre låta bedäåra sig af välklingande fra ser. Det fordrar verkliga reformer, oci endast emedan det tilltror .Grant i detts hänseende en redlig vilja, hvilken det min dre förutsätter hos hans motståndare, en dast derföre gifver det honom företrädet.: ESSENTIELS ——— AA AAA