Aftonbladet – 31 oktober 1872, sida 3

krogen i huset n:r 20 Handtverkargatan till omkring kl. 10 på aftonen, då de åter begifvit sig mot hemmet. Komna till Kungsholmstull och då åtföljde af två civila personer, hade de förmärkt trenne pontonierer, hvilka de passerat förbi. En af dessa hade då helsat på den ene af de civila personerna och dervid sagt till denne: Hade du ej varit med, skulle de der blifva ihjelslagna ! En kort stund derefter hade de sett sig förföljda af samma pontonierer och, komna till vägskilnaden från stora landsvägen åt Marieberg, hade de båda civila följeslagarne lemnat dem, De upphunnos nu af ponto niererna, af hvilka en frågade fyrverkaren Björklund om vägen och då denne derå gaf till svar, att han säkert kände vä. gen lika väl som någon annan, hade Björklund med ett skarpt tillhygge, sannolikt knif, blifvit tilldelad ett hugg genom nedre delen af näsan samt ett hugg å venstra kinden. Fyrverkaren Allenius hade strax derefter erhållit ett slag med en sten i främre delen af hufvudet och derpå ettskarpt hugg i venstra skuldran, hvaraf han fallit omkull. Allenius hade likväl snart ånyo rest sig och jemte Björklund tagit till flykten mot hemmet. Ankomna till Marieberg, hade de för vederbörande befäl anmält saken och derefter afförts till Garnisonssjukhuset. Wiren, hvilken senare hemkommit till Marieberg, hade för flere kamrater omtalat att han blifvit huggen i ansigtet med knif, men han hade likväl både lördagen och söndagen varit qvar i kasernen och först på måndagen afförts till Garnisonssjukhuset. Vi ha här ofvan nämnt att han derstädes afled på tisdagseftermiddagen och tillägga såsom en egen omständighet, att pontonieren Sjögren hvilken nu efteråt upplyses ha varit hans baneman, på tisdagseftermiddagen varit anställd i vaktgöring vid Garnisonssjukhuset och, efter det Wirn aflidit, blifvit kommenderad att gå till Marieberg och der aflemna dödsrapporten. Hans brott var då ännu ej upptäckt, men han kände rapportens innehåll och säger. derom tillfrågad, att det kändes mycket svårt. Vid den i dag hållna polisundersökning har blifvit upplyst, att pontonieren Sjögren begagnat knif och varit den som, såvidt hittills kunnat utrönas, vållat fyrverkaren Wi rns död. Pontonieren Englund hade med sten tillfogat fyrverkaren Allenius ett slag i hufvudet och pontonieren Axner, som hela tiden varit närvarande, förnekar att hafva deltagit i våldet. Målet uppsköts. Schlosska målet. I dag handlades detta mål å rädhusrättens fjerde afdelning. Såsom ombud och rättegångsbiträde för svaranden, grosshandlaren M. Schloss, inställde sig vice häradshöfding O. A. Beckman. Bokhållaren Gottschalk och drängen Fredriksson voro personligen tillstädes. klagaren i målet, hr Eckerström, var närvarande. Efter protokollsjustering lemnade br Eckerström till rätten följande slutpåstående: -Såsom slutpåstående i målet mellan mig såsom åklagare samt grosshandlaren M. Schloss, bokhållaren H. D. Gottschalk och drängen: C. A. Fredriksson, angående ansvar för uppsåtlig frätd vid vägande, får jag vördsamt anföra följande: Af vitnesmålen framgår hvad äfven i ett fall svarandena vidgått att vid vägande i Schloss nagasiner flere gånger skett orätt, alltid till fördel för hr Schloss. Så har angifvarenidetta nål, Hansson, såsom svarandena på sätt nyss ir nämndt, vidgått. lidit orätt vid vägning af stt parti lump den 12 Februari detta år; — vilare har bokhållaren Bohman vid aflemnande af ett parti hudar till en början fått undervigt på let belopp, han till Schloss levererat. ehuru selan rättelse följt; — handlanden Pettersson i Sala, enligt tvenne vitnens sammanstämmande ntyg, fått lägre vigt på levererad lump än hvad an förut för vitnena uppgifvit att lumpen skulle väga; samt vitnet Johansson tvenne särskilda vånger vid invägning af skinn vederfarits orätt och rättelse först skett sedan han styrkt rätta vigtbeloppet med vågattester, dem han förut dels stadsvågen, dels af annan köpman af försigighet förskaffat sig. Den orätt, som i dessa all skett, har. på sätt i de två första fallen är wplyst och i de båda sistnämnda fullt antagligt. skett i följd deraf att vid dessa vägningar anrändts vigter, dem Schloss förskaffat sig från Pyskland, (och hvilka vigter äro 17 procent dryxare än de svenska), för vägning i och för utkeppning af varor. Jag vill här först anmärka, dels att då, enigt hvad hr Schloss uppgifvit. han utskeppar varor till nästan alla europeiska länder, det synes mig besynnerligt att det varit endast tyska och icke ikaväl deriemte engelska, franska m. fl. euro veiska länders vigter han för enahanda ändamål örskaffat sig, dels ock att här i hufvudstaden de lere köpmän, som lika med honom skeppa varor vå Europas olika länder, icke, så vidt jag kun at inhemta. ansett erforderligt att härför förskaffa sig och använda utländska vigter. hvadar edan i anskaffandet af dessa vigter ligger något ör Schloss affär säreget. Hvad nu angår den mot angifvaren Hansson vegångna orätt vid invägning af lump, hafva samtliga svarandena förnekat, att denna orätt skett med uppsåt och föreburit att användande vf den tyska vigten skett genom misstag. Nu afva emellertid såväl svarandena Gottschalk och Fredriksson, som en del af de utaf svaran len Schloss åberopade vitnen uppgifvit, att dc yska vigterna hade sin plats på ett särskildt ställe inom magasinet, äfvensom att deras begag rande vid invägning och deras sammanblandning ned de svenska vigterna blifvit af hr Schloss på let pträngaste förbjudet. Under sådant förhål ande hade något misstag med den tyska 20-8 vigten icke bort kunna ega rum, helst de tyska rigterna aldrig för utvägningen kunnat begag 1as gemensamt med de svenska. Detta syner ;varandena äfven hafva insett och Fredriksson ar fördenskull sökt göra troligt, att han an rändt ifrågavarande tyska vigt för att dermed packa lump, glas och skrot, emedan dess hand ag gjorde den heqvämare att handtera. Om letta vore sant, så ligger i denna tyska vigtens lika beskaffenhet mot den svenska ett bevis not Fredrikssons förenämnda uppgift, ty om an kände olikheten i handtaget, då han packade ump, på de särskilda vigterna, så hade ban äf ren bort känna den, då han fattade den tyska rigten i handtaget för att lyfta den på vågen De tyska vigternas utseende är derjemte sådant. tt de icke gerna, såsom ock drängen Danielson inför poliskammaren förklarat, bort vid daser, förblandas med andra. Mot förebärandet f misstag talar vidare Fredrikssons yttrande. lå Gottschalk sporde honom hvad vigter han egagnat, att -det vore sådana som han blifvit efalld att begagna-; men hufvudsakligast talar mot nyssberörde förebärande det sätt, på hvilet Hansson. då misstaget upptäcktes, deri vann ättelse. Både Gottschalk och Fredriksson inågo, sedan Hansson derå fäst deras uppmärk amhet, att de begått ett -misstag, och det just tt sådant, som det deras principal skall hafva å det strängaste förbjudit de oci