Aftonbladet – 31 oktober 1872, sida 3

Om svenska skolväsendet, ur en amerikansk tidning. Vi hafva händelsevis påträffat i tidnin gen La Paz, hvilken utsifves i Montevideo. i numret för den 6 Juli. en artikel angå ende undervisningen i Sverige, hvilken det är oss ett nöje att få meddela svenska läsare, då det natuligtvis är kärt att finna sitt fäderneslands föret a vederbörligen framhållne; och äro vi ra att litet hvar skall känna sig ta till Förenta Staternas härvarande u , hr OC. C. Andrews, för det nit han vid utsfvandet af sin befattning visar, i synnerhet då hans intresse för att lära känna och bekantgöra svenska förhållandena, såsom uu är fallet, länder vårt land till rättvis heder. Artikeln lyder i öfversärtning som följer: Konungariket Sverige erbjuder för patrioten och den tänkande mannen, med hänseende till hvad som rör den allmänna undervisningen, ett stort och ädelt föredöme. Vi hafva lyckan att såsom stöd för ett sådant omdöme bland annat besitta den dyrbara rapport som C. C. Audrews, Förenta Staternas minister i Stockholm, den 7 November 1870 afsände till utrikesdepartementet i Washington. I Sverige. Norge icke medräknadt, erhåller 97 proc. af alla barn uppfostran. — Detta är troligen en proportion, som intet annat land på jorden kan framvisa. Patriotismen hos en representant af det fordnua bondeståndet gaf första väckelsen till undervisningens så allmänna spridning. År 1823 väckte han sitt första lagförslag, som mötte stark opposition, men slutligen lyckades han vinna framgång för lagen, som hufvudsakligast har tjenat till grundval för de närvarande förhållandena, och denne man har man att tacka för att alltsedan många år finnes det knappast en enda svensk, som icke förstår åtminstone att läsa innantill. Uti hvarje församling, vare sig i städerna eller på landet, måste det nödvändigt finnas en folkskola. I dessa skolor lär man läsning. religion, skrifning, räkning, geometri, historia, geografi, naturvetenskaperna, ritning. sång, gymnastik och militära öfningar. Exercisen är en tvungen öfning och ett studium för hvarje gosse. Han lär sig att skjuta till måls, gossarne täfla med hvaraudra med Remingtonsgevär. De äro organiserade i kompanier och bataljoner. Uniformerna erhållas ofta gratis medelst enskilda subskriptioner och förvaras i skolorna. Den vanliga exercisen sker med ir. I allmänhet lemna icke barnen skoföre 14 års ålder. Tillfälle att göra insättningar i sparpankerna beredes skolungdomen och man uppmuntrar dem att insätta till och med mycket små belopp. Lektionstimmarne öfverstiga icke 6 dagligen. Skolgången är obligatorisk. När fader eller målsman uraktlåter sin pligt, varnas han en första gång af församlingens kyrkoherde. Om han icke bättrar sig. så följer en andra varning utaf den lokala myndigheten. Om detta icke är tillräckligt, är det tredje och sista steget att taga från dem barnet och ge det i andra personers vård. Egarne till fabriker och verkstäder äro derjemte ålagda att skaffa sina arbetare undervisning och bli pliktfälda för araktlåtenhet. För att uppmuntra besöketiskolan, synnerligast om vintren, finnas utaf gudfruktiga fruntimmer anlagda kök eller andra matställen, hvarest barnen få gå, för att hemta till sitt hem bestämda qvantiteter utaf god och vällagad mat. Premierna, som utdelas vid årets slut, bestå ati pengar och böcker. Undervisningen är afviftsfri. När ett barn icke har kläder, erhåller let dem af församlingen. Utan giltiga orsaker får ingen försumma skolan mer än en högst två lagar i veckan. Den, som mottager undervisning hemma eller i privat skola, är fritagen att besöka de allmänna. Det finnes dessutom ambulanta skolor, när särskilta omständigheter icke medger fasta skolor. Dessa förstnämnde omfatta flere distrikter och från det ena till det andra. Flera delar v Skandinavien, synnerligast Norge, skiljas nemigen från hvarandra genom höga berg och dalar, varaf följer att en ringa folkmängd är spridd på lera mils yta, och här är det som de ambulanta skolorna äro alldeles nödiga. Skolmästarne vanIra från ett hus till ett annat och trifvas godt ned bönderna. Uti Sverige (utan att räkna Norge) fanns det ir 1867 2117 fasta skolor och 1206 ambulanta kolor. Lärarnes antal var 3365 och lärarinnorlas 200. Utom folkskolorna finnes det äfven så kallade måbarnsskolor för de minsta barnen. Dessas intal var år 1867 3249 med 151.526 barn, 1655 ärare och 1514 lärarinnor. Dö gom finnes folk-högskolor, men icke mer an 10 (?). Den Jökundära undervisningen i Sverige (Norge cke medräknadt) ges inom följande skolor: 31 högre lärdomsskolor. hvarest erhålles fullxomlig undervisning för inträde till universite et. Der läres religion, latin, grekiska, hebreiska, franska. fysik, historia, geografi, filosofi. Under dessa har man 44 skolor. som äro incompletta och endast hafva 4 eller 5 klasser, rågongång endast 3 eller 2, allt efter omständigweterna; uti de fullkomliga finnes det 7 klasser. l Det finnes jemväl hvad man kallar pedagogier, 1 inalles, och som äro ännu lägre skolor än lem som vi nyss hafva omnämnt. Uti Stockholm finnes det ett seminarium för ärarinnor, dessutom finnes det 9 seminarier för olkskollärare och fem läroanstalter för ynglinsar, som egna sig för handeln och yrkena. Det finnes institut för döfstumma, två högre andtbruksskolor och 23 lägre sådana, en slöjdkola, ett teknologiskt institut. skolor för ritling och målning. och åtskilliga akademier för const och vetenskap. Sverige eger de två ryktbara universiteten i Jpsala och Lund; det förstnämnda har 100 läare, 1449 studenter. Norge har universitetet i Kristiania med fem akulteter, teologi, filosofi, juridik, medicin och iaturvetenskaperna. Lärarne äro 42, studenterna 350. Det är icke alls öfverflödigt att nämna, att Sverige åtnjuter en fullkomlig tryckfrihet och utt det finnes 150 tidningar, 1000 miles jernväsar och 6000 miles telegrafledning.