Aftonbladet – 30 oktober 1872, sida 2

TOCKHOLM den 30 Oktober. l olytekniska utställningen i Moskwa, 4 betraktad ur industriel och teknisk ! synpunkt. TI. Den zoologiska afdelningen är fördelad i sm paviljonger, nemligen i den egentliga oclogiska paviljonger, dufhuset, paviljonerna för biskötsel, silkesproduktion och igt, hvartill hörer de under ett tält vaande jagthundarne. Zoologiska paviljQngen. I den första afelningen finna vi en intressant öfversigt fver de lägre djurarterna: vetenskapligt rdnade samlingar, ett stort antal utmärkta lanscher, efterbildningar i vax och pappvach, apparater för djurens fångande, upp: tällning, ordnande ochjkonserverande m.m, nsektoch fjärilsamlaren finner här alla de edskaper, han behöfver. Såväl af de här utställda zoologiska moellerna som af de annorstädes i utställninen befintliga efterbildningarna af föremål, örande till anatomien, botaniken etc., se vi yssarnes förvånansvärda efterapningstalang, leras skicklighet för handindustrien, visanle att de uppnått handtverksskicklighetens lögsta spets och att de härutistå lika högt som det med den högsta kultur försedda folk, Framställningen af en menniskas nervochj. idersystem, en oerhörd förstorad efterbild-j. ning af skabbdjuret eller annat infusionsljur, hörer till det bästa man gerna kan frambringa. Föratom dessa efterbildningar i naturlig och förstorad skala, finna vi här mycket annat, som är ämnadt till åskådningsmateriel för skolor, såsom det af doktor Pollmann i Bonn utställda sidenodlingskabinettet i tio lådor, bikabinettet med allt som hör till biens lefnad, i sexton lådor, konstgjorda koraller af glas m. m. Såsom kuriositeter kunna vi nämna ett alfabet, hvars bokstäfver bestå af larver och maskar, hvilka man klistrat på glasskifvor och sedan ställt i sprit, samt örhängen och brocher af glänsande skalbaggar. Gå vi nu gången, som leder till midtelpartiet, observera vi här landets vildbråd af fågel, representeradt i väl uppstoppade exemplar, frän den mäktiga örnen, som häekar på klipporna i Ural och Kaukasus, till de delikata simoch vadarefåglarne, fjellripor, snäppor, svanor, som skjutas för deras skion, och fasaner, hvars ursprungliga hem är Phasis stränder, hvilka nå de ryska gränsorna, I midtelpartiet se vi såväl skogens djur, öknarnes vilda bestar som steppernas fredliga innebyggare och andra husdjar. Här se vi prof på alla slags pelsskinu ifrån degat folket älskade fårskionen till de dyrbaraste zobelskinnen. Ryssland är pelsarnes land, icke endast derföre att dem sjelf eger den största och utsöktaste mängd af fina och vanliga pelsdjur, utan äfven för derasoerhörda pelskonsumtion, ty i intet annat utvecklas här större lyx än i pelsar ifrån den lägste till den högste, ifrån den fattigaste till den rikaste, och detta gör att, fastän landet har ofantligt stor tillgång på inhem ska pelsvaror, så importeras likväl oerhörda massor utländska sådana varor, isynnerhet amerikanska. Ehuru således Ryssland icke ensamt tillsläpper allt materialet härtill, så är dock dess tillberedning, så långt det här i utställningen kommer i betraktande, att anse som en rysk industri. I midten på bygnadens centralparti finns en pyramidaliskt formad uppställning af alla slags pelsverk från den stora pelshandelsfirman M. Griinwaldt i Riga. Förnämsta platsen intager björnskinnen, hvaraf här finnas åtta olika slag. Dessa präktiga skinn, med långa silkeslena hår af mörkgrå, brun och svart färg, hänga vid sidan af röda, hvita, blå, grå, gråsvarta och svarta räfskinn, hvilken senare sort är en sällsynthet och kostar 1250 rår, silfvergråa skinn af siberiska rädjar, bisam och den tigerliknande vilda katten. Vidare de små och dyrbara siberiska pelsdjuren, såsom zobeln, hermelinen, de moderna mårdarterna 0. 8. Vv. Äfven Soboleff i Moskwa har ut ställt ett rikt sortiment sköna och dyrbara pelsskinn. Något bättre än hvad Ryssland i detta hänseende presterar, kunna vi icke få se annorstädes, ty icke allenast kan detta land anses som pelsdjurens förnämsta hemort, endast Amerikas norraste del konkurre rar härti, äfven är behofvet och användningen af pelsar i Ryssland enorma, lyxen härmed ofantligt stor, och priset på den ryska pelsmarknaden så högt, att pelsskinn från alla verldsdelar, naturligtvis synnerligast från Amerika, oaktadt den höga införsel tullen, här nästan fullständigt förenas. För de dyrbara pelsskinnen få vi dock icke glömma de ryska fårskinnspelsarna dessa från Krim med den finkrusiga ullen från Astrachan med den svarta sidenglän sande ullen och olika andra sorters präktige fårskinn af alla färger, hvilka här, i anse ende till sin stora värme, älskas ofantlig och användas af hvarenda en ryss i der lägre klassen. Huru många af de myckei öfver 44 millioner får, som domänministe riums landtbruksstatistiska atlas anger fin nas i det europeiska Ryssland, utom Poler och Finland, hvilka härtill få släppa til I sina skinn, är nog svårt att med bestämd het säga, men att antalet är ofantligt, de är visst. Enligt statistiska uppgifter, aftager Ryss Jlands utförsel af råa pelsverk år efter år under det att importen tilltager. Så expor terades år 1857 för 6,837,725 rdr pelsverk men tio är senare eller 1867 endast fö) 2.991,500 rdr. Deremot importerades å 1857 endast för 5.345,507 rdr, men 1867 fö (-00 HD dd Dm FUM h, c ht ft fr RE mm ma mm oc Fe