Aftonbladet – 29 oktober 1872, sida 2

al INA 50 UCI PRIPGa Uv INICHULNlTL BRO jogvis ur ett sådant eldgap. Skulle man ndock finna, att man ännu icke tillfyllest isar sin vis-å-vis all den uppmärksamhet, om tillkommer honom, så kan man snart ifva hans kolonners framryckande front isshet, att det är från mitrailleuser, det erverag, genom att ytterligare gifva dessa n 3. k, spridning. Genom att öppna en iten mekanism kan man nemligen gifva de örenade 10 piporna en sidorörelse, så att nynningarne, hvarje gång häfstångsarmen öres tillbaka, röra sig mot höger (hvilket egleras så långt man sjelf önskar) och derpå ter intaga sin frontala ställning, i det att armen föres fram och kulorna sprutas ut. Dylika salfvor måste vara en radikal kur not en utsträckt blottad front. Tänk blott 150 skott i minuten med öfver 90 procent räffar! En sådan uppmärksamhet från 10 vipor hvarje gång gör en onekligen medve jen om begreppet kulspruta ; man får ovilsorligen en förnimmelse af hvad det vill Jäga att nedmeja leden. Med en tredje, den i Ryssland antagna och här till jemförelse uppstälda mitrailleusen, inventerad af svensken Nobel, afskö tos till följd af det felaktiga magasinet och ammunitionens ofullkomlighet endast nägra få skott. Den har likasom för sistnämnda mitrailleuse 6 i cirkel ställda pipor, dock med en metalleylinder, som helt och hållet omsluter dem alla. Magasinet bestär här lott af en enda kanal, som anbringas ofvanpbå cylindern och för hvarje gång detär tömdt, måste utbytas mot ett nytt. Åffyringymekaniemen kan röra sig med lika stor hastighet som vid den förstnämnda; men under snabbskjutningen klickar det för ungefär halfva antalet patroner. Genom att förse den med bättre ammunition och inrätta den så, att äfven för den ett stort och ändamålsenligt magasin kan begagnas, kunna dock dessa brister afhjelpas. Slutligen anvmärkes, att då det hos dessa magasiner blott är tyngdkraften, som 8aecessivt för ned patronerna i piporna, så följer deraf, att skjuthastigheten icke är obegränsad; ty rörelsen i affyringsmekanismen kan väl försiggå med så stor hastighet, att patronerna icke få tid att falla ned i pipan. — Hofsorgen. Den vid K. M:ts hof efter framlidne konung Carl XV anlagda sorgdrägt förändras på följande sätt: Frontimren aflägga den hvita sorgkragen och oignetterna, men nyttja fortfarande fianellskläder, med hufvadbonad af svart krusflor, samt till bofdrägt smäck och gravor från och med den 31 Oktober till och med den 11 December; aflägga smäck och gravor, men nyttja fortfarande fianellskläder, samt hufvudbonad af svart krusflor från och med den 12 December till och med den 22 Janwori 1873; afiägga flanelis-kläder, samt bätå slät svart sidensorgdrägt från och med den 23 Januari 1873 till och med den 5 Mars 1873; samt bruka hvit hufvudbonad, blonder och spetsar från och med den 6 Mars 1873 till och med den 19 Mars 1873. Herrarna aflägga långhalsduk, men nyttja fortfarande underkläder och väst af svart kläde, samt hängande flor så väl om armen som på värjan från och med den 31 Oktober till och med den 11 December; aflägga floret på TR och bära flor lindadt om armen, men bibehålla sorgdrägten i öfrigt oförändrad från och med den 12 December till och med den 22 Januari 1873; begagna vanliga uniformskläder samt svart sidenväst med öfverklädda knappar, och flor fortfarande lindadt om armen från och med den 23 Januari 1873 till och med den 19 Mars 1873; hvarefter all sorg aflägges. Efter nästinstundande November månads utång aflägges sorgen å den kongl. familjens födelseoch namnsdagar, äfvensom å andra festdagar, då stor hof-uniform är till begagnande jan stalid: sm — Svenska läkaresällskapets affärs ställning. Fn öfversigt af det afslutade räkenskapsåret utvisar följande: Inkorasterna Hafra varit 14,669: 638. Utgifter för vetenskapliga arbeten, tör hvilkas bestridande sällskapet åtnjuter ett årligt statsanslag af 3000 rdr, bafva uppgått till 3437: 39. Kapitalet ökadt med 477: 53. Kapitalbehållningen med byggnadsfonden utg 7.21: 67. Inträdesafgifter äro erlagda af 21 ledamöter och årsafgifter ef 177, deraf 15 inträdesoch 116 årsafgifter i Stockholm, de öfriga i landsorten samt hafva inbragt 1506: 50. Prisfonden har haft i ränta 765:20; utdelar nu för prisskrift 1000 rdr och utgör dess nu varande kapitalbehållning 12,533: 68, . egnellska prisfondens ränta har utgjort 675: 142, som ökat dess kapital till 11.982: 35. Schavmkellska fondens ränta har varit 2886: 74. Fonden hat som gåfva emottagit af doktor JentI zens sterbhusdelegare 1000 rdr och utdelat graI tifikationer till 50 personer med 2800 rdr, så att f dess nu varande kapitel utgör 59.282: 42. Läkare-nödhjel; sfonden har haft1i ränta 1274: 97. utdelat gratifikationer till 12 personer med 11280 rdr. och utgör desa nu qvarvarande kapital ) 1 21,259: 52. — Postverket: Å förslag till den efter aflidne majoren C. A. Hvitfelt ledigvarande postmästaretjensten i Landskrona bar generalpoststyrelsen i följande ordning uppfört postmästaren i Lilla Edet OC. A. Lin all med förord, postmästaren i Alingsås C. W. R. von Baumgarten och postexpeditören i Ljusdal, postmästären C. L. Giertz. — Vid Stockholms bhandtverksförenings sammeanträde den 25 dennes blefvo följande belöpingar utdelade, nemligen den minåre silfvermedaljen åt perukmakarelärlingen C. T. Hällström och snickarelärlingen A. V. Holmgren, af hvilka den förre lärt hos hr J. Bäck och den senare hos L. V. Eriesson, semt bronsmedaljen åt urmakarelärlingen G. Karlsen, som lärt hos hr G. V. Linderoth. — Stipendiidonation. I dessa dagar harlektorn i lefvande språk vid Wisby elementarläroverk dr Arvid Sundberg, såsom ett vedermäle af sin tacksamhet till det läroverk, der han erhållit sin första bildning, skänkt 1000 rår, hvaraf årliga räntan vid hvarje vårtermins slut skall tilldelas någon behöfvande och af uppmuntran förtjent lärjunge i läroverkets sjunde klass. — Prisatdolning. I söndags egde uti Göteborgs exercishus högtidlig utdelning rum af de pris och utmärkelsetecken, som för skjutskick23 YLEISRADIO TEA ANN SR tiskulle de klandrat dig skarpt; nu skola de i värsta fall endast le öfver din våplycka. r Men då bör du lugna dig med, att den som vinner, kan tåla litet åtlöje, ty han kan I skratta sjelf och i alla fall, min gosse, den skrattar häst som skrattar siet.