Aftonbladet – 28 oktober 1872, sida 2

när hr Jules Ferry i Juli ankom till Athen ofverraskades regeringen af att han helt kort fordrade, att den skulle köpa alla bolagets rättigheter och egendomförensummaäfsexton millioner francs. Bulgaris var nog medgörlig att förelägga kammaren denpha fordran, hvilket dock hade den omedelbara verkat; att kammaren, naturligt nog förolämpad öfver sändebudets något raska sätt att gå till väga, med stor majoritet gaf ministåren Bulgaris ett misstroendevotum, och derpå såg det nuvarande kabinettet dagen. I spetsen för detsamma står Deligeorges, upphofsmannen till Jagen om ekvoladerna af 1871. Hans anträde till makten helsades med jubel af folket och pressen i Athen, som i honom se den trogne förfäktaren af kronans rättigheter och den starke motståndaren till alla eftergifter. I denna anda har också Deligeorges i ett den 26 Augusti i konseljen afgifvet yttrande, hvilket meddelats beskickningarne och nu utgör grekiska regeringens sista yttrande i ämnet, förklarat sig endast kunna medgifva frågans afgörande af. grekiska domstolar samt bestämdt afslagit hvarje slags eftergift. Som de franska och italienska beskickningarne å sin sida lära lika bestämdt fordrat sakens öfverlemnande åt en skiljedomstol, skulle det tyckas som om Lauriumfrågan nu vore längre än någonsin från sin lösning. Det försäkras emellertid sedan några dagar, att Deligeorges börjat inse det regeringen ej har något att vinna på ett alltför strängt pockande på de rät tigheter, lagens bokstaf visserligen tillerkän. Ber den, men hvilka billigheten bjuda att ej drifva till det yttersta, samt att han i skall var obenägen för en kompromiss p den grund att bolaget får behålla ekvoladerna mot utgörande af 30 proc. exporttull för allt bly som exporteras, såväl af desamma som af slaggen. Återstår nu att se om detta förslag finnes antagligt af bolaget, och om ministeren är stark nog att vinna bifall derför af kammaren. C. B.