Aftonbladet – 23 oktober 1872, sida 3

eh då, enligt 6 2 ar k. förordningen om komnunalstyrelse i Stockholm den 23 Maj 1862, ny östlängd icke kan upprättas, förr än taxerings ängden för årets allmänna bevillning blifvit af röfningskomiten granskad, så har hr statsrådet 3ergström, efter det han hösten 1870 häri Stockwlm mantalsskrefs, först kunnat blifva uppförd den röstlängd, som upprättades för innevaande års stadsfullmäktigval, hvilken längd icke unde upprättas förr än efter den pröfningskonit, som den 23 Oktober 1871 sammanträdde, lutat sina arbeten; hvaraf uppenbart följer, att ir statsrådet Bergström icke ett år före sista iksdagsmannavalet varit i kommunens allmänna mngelägenheter röstberättigad. Ötverståthållareembetet yttrar vidare, att den mständigheten, att hr statsrådet Bergström icke ar upptagen i röstlängd, som för valen till stadsullmäktige i Stockholm gällde den 27 Sept. 1871, vilken omständighet berodde derpå, att denna ängd var i enlighet med 6 2 i kommunalförordingen, upprättad med ledning at 1870 års taxeingslängd, deri hr statsrådet icke var eller kunde rara uppförd, och att hr statsrådet icke vid juteringen af denna röstlängd anmält sig att deri lifva införd, icke kan på denna fråga ega inlytande. Detta yttrande i förening med det föregående, ynes utmärka att öfverståthållareembetet ansett, tt hr statsrådet Bergström skulle varit berättiad att vid jasteringen. af 1871 års röstlängd lifva deri införd, derest han dertill anmält sig )A den kommunala rösträtten i allmänhet är beoende af storleken af den bevillning, som erlägres efter 2:dra art. bevillningsstadgan, och hr tatsrådet Bergström, då nyssnämnde röstlängd asterades, icke var till bevillning i Stockholm axerad, så förntsätter nämnde åsigt att hr stotsådet Bergström skulle kunnat erhålla rösträtt är i staden för den bevillning, hvartill han nästöregående året blifvit i annat samhälle taxerad. Denna åsigt vitnar om fullkomlig obekantskap ned sjelfva begreppet kommun, hvilket utmärer en med afseende på ett visst område bestämd, inder statens öfverhöghet stående, men i öfrigtjelfständig förening af medborgare för vissa genensamma ändamål. För att bestrida de utgifer, som för dessa ändamål erfordras, har komnunen vanligen viss gemensam egendom, men å afkastningen af denna egendom blifver otilläcklig måste bristen fyllas genom särskilda bilrag. som kallas kommunalutskylder Härafföler, att då somliga kommuner hafva större, anfra mindre egendom och då kommunernas behof fven äro mycket olika, så blifva kommunalitskylderna i olika kommuner högst olika. Jag var sett uppgifvet, att åtminstone en kommun innes. nemligen staden Askersund, der man är å lycklig att ej behöfra uttaxera några komnunalutskylder, medan kommunalutskylderna i Stockholm uppgå till tre gånger så stort belopp, om bevillningen efter 2:a art. Den svenska komnunen är vidare, enligt gällande lagstiftning, ur skonomisk synpuukt betraktad, ett bolag. der varje medlems rätt att deltaga i afgörandet af le gemensamma angelägenheterna bestämmes af nsatsen, som här är bidraget till kommunen. Är det nu rättvist, att den, som i en kommun sjort en mindre insats, till följd af blotta inflyttvingen i en annan kommun och innan han i det volag, denna kommun bildar, gjort någon inbealning, der erhåller lika rösträtt med den, hvilsen der förut varit bosatt och lemnat stora bilrag till det senare kommunala bolaget? Skulle det icke vara uppenbarligen orätt att medgifva den, som t. ex. inflyttar till Stockholm rån en kommun, der kommunalutskylderna varit nga eller ganska obetydliga, lika rösträtt i Stockholms kommuns angelägenheter, somden har, hvilken förut varit i Stockholm bosatt och der srlagt dryga kommunalutskylder, äfven om begge le i fråga varande persönerna hvar i sin kommun varit taxerade till lika stör bevillning efter 2:dra artikeln? En sådan lagtolkning leder derjemte till den orimligheten, att den; som hit inlyttar från en landskommun, men försummat att erlägga föregående årets kommunalutskylder, likväl i Stockholm genast blifver röstberättigad i denna kommmns allmänna angelägenheter, ty enligt 11 8 af meranämnda förordning om kommunalstyrelse i Stockholm är det endast den, hvilken häftar för -oguldne stadsutskylder, som är utestängd från rösträtt i denna kommuns allmänna angelägenheter, hvilken bestämmelse synes ådagalägra, att lagstiftarens mening varit att ingen skulle få deltaga i Stockholms kommuns allmänna angelägenheter, förr än han der varit debiterad utskylder; i öfverensstämmelse med hvilken åsigt den i utslaget åberopade 40 S, sammanställd med föreskriften i 6 7 ang. stället för röstlängdens uppgörande, äfven måste tolkas. Det har visserligen blifvit invändt, att med denna lagtolkning blifver följden, att en person, som flyttar från en kommun till en annan, under ett helt år kommer att sakna rösträtt i kommunala angelägenheter och att sålunda äfven under någon tid blifva beröfvad politiska rättigheter. Denna olägenhet är obestridlig, men för att försvaga vigten af denna anmärkning, vill jag fästa uppmärksamheten derpå, att enligt gälande lagstifning de flesta myndiga svenska medborgare sakna politiska rättigheter och att de kommunala angelägenheterna afgöras efter ett fåtals vilja. För att bestämma det stora flertalet från inflytande på statens och kommunens angelägenheter samt lägga all makten i händerna på ett fåtal, har det varit I ödvändigt att låta de af lagstiftaren framför landets öfriga styfbarn gynnade vidkännas en eller annan oiär genhet; och så länge en lag gäller, måste den efterlefvas äfven af dem, hvilken den kan före jalla 1 någon mån obehaglig, så framt samhällsbanden ej skola brista. s Till stöd för den lagtolkning, jag våget göra ällande, får jag dels åberopa E. M:ts utslag den 6 Nov. 1866 på hasvär öfver riksdagsmannavalet i Upsala, dels konstitationsutskottets ut låtande wid sista riksdagen n:r-10, hvilket blef af begge kamrarne godkänät. Uti detta utlå tande omförmäles, hurusom frih af Schmidt enär genom ÅR I 19 2 R. O. meddelade när genom CC satbarhet till riksdagsman föreskrift, att för hland annat, att i Andra kammaren erfordrades, . Vafva egt ega och minst ett år näst före valet u.. v valrätt inom den kommun eller någon af de kom muner, för hvilka valet skett, kommunerna betages möjligheten att i Andra kammaren insätta personer, hvilka under sista året af en treårig valperiod från ett annat valdistrikt inflyttat, under det dessa personer saknade möjlighet attnåforstädet vid närmast följande allmänna val lifva till ledamöter i Andra kammaren utsedde föreslagit, att orden och minst ett år före valet egt måtte ur nämnde 2? utgå. I anledning häraf yttrade konstitutionsutskottet ordagrannt föl jande: I öfrigt må erinras, att, sedan en person blifvit inom en kommun mantalsskrifven, ett hel år förflyter, innan det, i den ordning författnin garne utstaka, kan utrönas, huruvida han eger den inkomst af kapital eller arbete, att han bör uppföras i röstlängden bland de valberättigade och att han således, derest hans valrätt grunda sig på inkomst, först 2 är efter mantalsskrifnin gen kan til ledamot af Andra kammaren väljas. Men äfven om hr statsrådet Bergström, enlig öfverståthållareembetets åsigt, skulle varit be rättigad att vid jetgine af 1871 års röstläng: deri blifva införd, så har han förlorat all de: rätt, som upptagandet i denna röstlängd skul medfört, derigenom att han försummat att vi: justeringen föra anmärkning vid röstlängden Enligt 62 ofta berörda förordning om kom munalstyrelsen i Stockholm skall nemligen röst längden, sedan den blifvit upprättad, å kun gjordt ställe hållas tillgänglig för de röstberätti gade och magistraten skall derefter å tid, son likaledes kungöres, sammanträda för pröfning a de anmärkningar, hvilka en hvar som dertill an ser sig befogad, har att vid detta sammanträt