Aftonbladet – 19 oktober 1872, sida 2

ni sjelfva säger, skulle ni blott onödigtvis ha tillfogat henne en svår sorg. Ni vet säkert att hon bor här på herr gården, sir? — att hon är frisk och glac och lika fager och fin som alltid?... Hvad hon skall bli-glad öfver att få se -er! Åh, hon har redan träffat mig, mrs Bradstock. Jag har varit några dagar här. Det är af Ellen — af miss Wynne, som jag fick veta att ni fanns här. Aha, jaså! Ja, jag har ej sett henne under de senare dagarna; annars skulle hon nog berättat för mig om er återkomst. Hon har väl ibland ridit här förbi, men utan att stanna och tala med mig, som hon annars plägar. Nåväl, mrs Bradstock! ni kan lätt föreställa er, att min högsta önskan är att behaga denna unga dam, och då jag på samma gång kan göra hvad jag finner vara rätt samt dermed hjelper ett värdigt föremål, så blir naturligtvis nöjet för mig dubbelt stort. Miss Wynne har ett verkligt och sannt intresse för ert väl. Hon blef rörd öfver er öfvergifna belägenhet, då hon första gången såg er ombord på Jason och har aldrig haft skäl att ångra hvarje liten välvilja som hon både då och sedermera varit i tillfälle att visa er. Hon är god som en engel, sir! inföll mrs Bradstock med värma. Jag vore färdig att gå i döden för miss Ellen — ja, det vore jagi Vi ha ingen afsigt att sätta er på så hårdt prof, svarade Frank leende; vi ön ska deremot att ni må lefya och vi hoppas att kunna göra edra dagar lyckligare, än hvad de hittills varit. Men låt mig nu först få höra huru det gick för er derute, sedan jag lemnade skeppet och er, Jag