Aftonbladet – 16 oktober 1872, sida 3

(Insändt.) Till Redaktionen af Aftonbladet! N Vid den artikel med rubrik Vigtigt prejudi kat-, som finnes intagen i nummer 236 af eder tidning, anhåller insändaren att få göranågra erinringar i ändamål att erhålla plats för dem i nämnda tidning. Thurn det är vanligt att vid refererande af tvister upptaga hvad begge parterna haft att andraga, har i oimförmälde referat endast npptar gits hvad landtmäteristyrelsen lagt aktuarien bBetfrage till last, men ej hvad den sistnämnde till sitt försvar deremot anfört. Insändaren anhåller derföre att, beträffande landtmäteriauskultanten Kosengrens ansökan till en extra kartografbefattning, få upplysa, dels att hr Belfrage under sistlidne Mars månad, med K. M:ts nådiga tillstånd åtnjöt tjenstledighet med rättighet att före tjenstledighetens utgång få i tjenstgöring åter inträda, derest omständigheterna sådant medgåfver; dels att han både hos landtmäteristyrelsen och i sit förklaring till k. Svea hofrätt, der styrelsen låtit åtala honom. icke för förfalskning, såsom en annan tidning oriktigt uppgifvit, utan för det han skall hafva obebörigen i diariet infört i fråga varande ansökan, bestridt att kloc kan hade slagit tolf innan ansökan af hr Belfrage för vederbörande företeddes. a Beträffande sjelfva förbudet för aktuavien i landtmäterikontoret att dit inlemna handlingar, så synes som om redaktionen bort med några ord särskildt fästa allmänhetens uppmärksamhet å det egentligen vigtiga i prejudikatet. Den k. resolutionen motiveras på följande sätt: Som det icke är med god ordning öfverensstämmande, att dei tjensteman i generallandtmäterikontoret, hvilkei dei åligger att öfver inkommande mål och ärenden föra diarium eller under hvars tillsyn och ansvar diariiföringen verkställes, emottager och utför uppdrag att till kontoret inlemfia ansökningsoch anda handlingar af beskaffenhet att böra af sakegare sjelfva eller deras antagna ombud ingifvas; 0. 8. Vv. Är det nu icke med god ordning öfverensstämmande, att den tjensteman i generallandtmäterikontoret, hvilken det åligger att föra diariet, emottager handlingar till ingifvande derstädes, så lärer väl förhållandet vara enahanda med aktuarier och registratorer i andra embetsverk, de der åtaga sig liknande uppdrag. Dem har emellertid icke meddelats sådant förbud, som utfärdats för aktuarien i landtmäterikontoret. Häri igger, enligt insändarens förmenande, det vigbiga i prejudikatet. Vidkommande förbudet för aktuarien att läsa handlingarne, så saknar, i följd af några ords utelemnande, referatet i detta afseende behörigt sammanhang; hvarför insändaren anhåller att redaktionen behagade in extenso intaga följande mening ur den kungliga resolutionen : Beträffande målet i öfrigt; så emedan, likasom aktuarien har till tjensteåliggande att, efter anteckning i diarium af inkomna mål och ärenden, desamma sednast nästpåföljande söcknedag till vederbörande föredragande aflemna, desse iter måste anses skyldige att, efter ärendenas handläggning och expedition, till aktuarien Sjelfmant öfverlemna de handlingar, hvaraf han har behof för att i diarium anteckna hvad vid ärenlena blifvit åtgjordt; samt vid sådant förhållande det icke kan vara nödigt att aktuarien sjelf hos sekreteraren och öfveringeniören efterorskar handlingar af nämnde beskaffenhet, än mindre sådana, hvilka för ett behörigt förande v diarium icke äro erforderlige; ty finner K. M:t icke skäl göra ändring i öfverklagade helutet, såvidt derigenom klaganden förbjudits vwtt under den vanliga arbetstiden i generallandtnäterikontoret sysselsätta sig med sådana till ekreterarens och öfveringeniörens expeditioner jörande handlingar, de der icke äro för aktuariejenstens behöriga skötande behöflige., Stockholm den 12 Oktober 1872. X. Y. Z.