Aftonbladet – 15 oktober 1872, sida 3

— Landtbruksakademien, Det ordinarie sammanträdet för månaden egde i går aftoå rum i akademiens lokal vid Mäster Samnels gata och bivistades af ett ej obetydligt antal ledamöter. Sedan revisorernas berättelse öfver verkställd granskning af 1871 års räkenskaper blifvit uppläst och decharge meddelats, beslöts på vederbörande utskotts tillstyrkan, att det Letterstedtska resestipendium, som af akademien bortgifves, skulle tilldelas assistenten vid akademiens kemiska laboratorium hr Nylander, som derigenom sättes i tillfälle att, enligt af honom sjelf uppgjord reseplan, besöka en mängd olika platser inom England, Tyskland, Frankrike och Österrike, der upplysningar stå att vinna i flerahanda, det svenska jordbruket och dess binäringar rörande frågor. Af föredraganden på den statistiska afdelningen, hr Rydqvist, redogjordes derefter för innehållet af tvenne till honom remitterade skrifter af direktören hr Hoffman-Bang, angående den danska jordbruksarbetarens ställning och vilkor. Hr Arrhenius förevisade prof på en ny sorts vicker, som blifvit med stor framgång odlad i Westergötland af akademiens ledamot, öfverste Wäsifelt. Det nya foderämnet vore i sjelfva verket ingenting annat än de såsom ogräs af hvarje jordbrukare fruktade tranärtorna och tal. såg häri ett stöd för den åsigt, han flera gånger tillförene förfäktat, att vi ega ett ej så ringa antal vilda växter, hvilka med fördel kunna tagas in i åkern, Alsike-klöfvern, numera känd och värderad ej blott öfver hela Sverige, utan äfven utom landet, hade från början varit endast ett simpelt ogräs. Talaren namngaf de växter, han ansåg i detta afseende förtjenta att uppmärksammas och han uttalade den förhoppning, att hrr fröhandlare skola göra hvad på dem ankomma för att om möjligt tillhandahålla allmänheten frön af 8 dana foderväxter. S Önskvärdheten af att i möjligaste mån öka foderväxternas antal erkändes af hr Odelberg, ehuru talaren betviflade, att försök med de vilda växternas odling i allmänhet utfalla väl. Åtminstone vore hans egen erfarenhet den, att dessa växter kunna vara mycket kapriciösa och gäcka de sorgfälligaste bemödanden att bereda dem trefnad. Då icke något annat föredrag var särskildt anmäldt, öfvergick man till diskuterande af de begge frågor, som voro uppställda såsom öfverläggningsämnen för dagen. Diskussionen rörande den första frågan, så lydande: På hvilka sätt kan skummjölken lämpligast tillgodogöras vid egendomar, der gräddan afyttras eller användes till smörberedning? inleddes af Hr Damnfelt. Sätten för skummjölkens användning vore flerahanda. Såsom det för jordbrukaren i alla afseenden beqvämaste måste man räkna törgföringen, som dock i afseende på transporten vore förknippad med ej så ringa olägenheter, Först och främst tål icke den skummade mjölken någon drygare transportkostnad, men äfven om den det gjorde, så vore det under alla förhållanden en kinkig sak att hålla denfri från syrlighet, I Amerika,-der man lagt sig mycken vinning om att på förmånligaste sätt transportera mjölk, hade man på ferahanda sätt sökt förekomma den sqvalpnidg, för hvilken mjölken under transporten i mer eller mindre grad är utsatt och som i väsentlig grad bidrager till dess förvandling. Som verksammaste medel i detta hänseende ansåg talaren en sådan flaskornas konstruktion, att locket skjutes in uti flaskan och således bidrager att komprimera mjölken. Ett godt sätt vore ock att begagna afkylning, vare sig genom is eller derigenom att flaskorna öfverdragas med ett bomullstyg, dränkt i salt lake, hvilket vid hvarje jernvägsstation af betjeningen fuktas med vatten. s Skummjölkens användande för ostberedning vore temligen allmän äfven hos oss, men den produkt, som dervid åstadkommes. betalar sig ej ättre, än att man pr kanna mjölk icke kan räkna högre behållning än 8 öre. Ettnågotförmånligare resultat vinnes dock genom att blanda den skummade mjölken med söt. Mest rationelt vore dock utan gensägelse mjölkens användande för uppfödning af kalfvar. Irland vore det land, der man rörande denna gren af ladugårdsskötseln hade på samma gång den äldsta och den vackraste erfarenhet att åberopa. Der pålägges i medeltal en kalf årligen efter hvarannan ko. Dessa säljas höstetiden af de mindre jordbrukarne till personer, som äro i besittning af rika betesmarker och de blifva med tiden, oaktadtde gå vall åretom, ypperliga mjölk