Aftonbladet – 15 oktober 1872, sida 2

nader, så vidt de nu kunna beräknas, ty det!p skulle mycket förvåna oss om hrr stadsfull-å mäktige skulle samtycka att låta så attf säga med förbundna ögon leda sig in i ettis företag af den omfattning som det här iju fråga Varanide; g 8 ; , r Franska nationalförsamlingens permanenta t itskott Höll förliden torsdag, såsom tele-n grafen redan meddelat, ett sammanträde vidla hvilket äfven Thiers var närvarande. För-le handlingarna. öppnades med uppläsandet aflh en petition från invånarne i Nantes angå-s ende de uppträden, som nyligen förekommole I denna stad mot de från Lourdes återvän-!l lande pilgrimerna, och i hvilken skrifvelselv andertecknarne, 2000 till antalet, i samvets-1i frihetens namn begära, att en undersökning s mätte anställas mot anstiftarne och delta 3 garne i de väldsbragder, som blifvit föröfvade mot de fromma vallfärdande. Kortli eftefdet denna petition blifvit uppläst in-c faun sig Thiers, åtföljd af utrikesministern ! Remusat och inrikesministern Lefranc. Se-11 dan republikens president tagit plats, för-1 klarade han sig beredd att besvara de in-l: terpellationer, som kunde komma att riktas) till honom. Deputeraden Witt, protestant, ! frågade med anledning häraf Thiers, hvilkal: åtgärder regeringen till skyddande af sam-: vetsfriheten ämnade vidtaga till följd af oväsendet i Nantes. Thiers förklarade, att regeringen på det högsta ogillade uppträdena i Nantes och att hon alltid ville skydda samvetsfriheten, synnerligast för den katolska kyrkan, som vore deu nationella kulten, Erkännande att myndigheterna i Nantes kunde ha betett sig på ett bättre sätt, måste han dock fästa uppmärksamheten derpå, att man icke kunde vänta sig de förargelseväckande uppträden, som sedermera inträffade, enär förut på dagen tvenne jernvägståg med pilgrimer ankommit, utan att något ovanligt inträffade. Ransakning hade blifvitinledd och sjuttiotvå vitnen hörda, utan att det bevisats att några egentliga våldsamheter blifvit begångna. Man hade, Thiers ber om ursäkt för uttrycket, skojat i massan — man hade hvisslat, knuffats och skränat. Ihvarje fall skulle dock rättvisan hafva sin gång. För att visa, att saken blifvit öfverdrifven, åberopar dessutom Thiers ett bref från biskopen i Nantes, i hvilket denne prelat tyckes erkänna att så är förhållandet, Hertigen af Rochefoucauld uppträder derefter och yrkar i ett häftigt anförande, att prefekten och myndigheterna i Nantes skola straffas, hvarjemte han beklagar, att han skall behöfva ställa sina klagomål till republikens president. och icke till ministrarne. Thiers genmäler, att han är ansvarig och gör anspråk på sin ansvarighet. Rochefoucauld påminner Thiers, att han måste hålla halfva Frankrike i belägringstillstånd för att kunna upp rätthälla ordningen i sin så kallade konservativa republik, och riktar ett det våldsammaste anfall mot Gambetta, hvilken han beskyller att hafva fört Frankrike till randen af sin undergång. Thiers ogillar i lifliga ordalag Gambettas tal och teorier, hvilka han förklarar farliga för landet, men säger att han icke kan hindra banketter af enskild natur. Ingen har rättighet att säga, att nationen är delad i kaster, ty ingen sådan distinktion kan styrkas med fakta, och det vore derföre orätt att, såsom det skett i Grenoble, framkasta några antydningarderom. Thiers hade under hela sitt lif bekämpat dylika teorier, hvilka icke endast utöfvade en skadlig verkan inom landet, utan äfven gjorde regeringens ställning gent emot främmande makter särdeles brydsam. Det anstår ingen att angripa nationalförsamlingen. Thiers hade icke alltid varit af samma åsigt som hon, men han hade alltid respekterat och skulle göra allt hvad i hans förmåga stode för att förskaffa henne aktning. Hade tribunen stått öppen, då talet i Grenoble hölls, skulle Thiers med hela sin energi bekämpat detsamma. Det gifves inga farligare fiender till republiken än vissa republikaner, hvilka hindra henne att erhälla en fast grundval, och likväl såge Thiers ingen annan regeringsform än den republikanska för närvarande möjlig. Om man kan grunda en monarki, må man då göra det; men må man icke glömma att republiken för närvarande är det enda neutrala område, på hvilket män med olika ksigter kanna mötas. Hvad som felas oss är enighet och inbördes kärlek. (Skratt.) Thiers förklarar att landets ställning är god och att kapitalerna öfverallt stå till regeringens förfogande. Under de senaste två månaderna hade till statskassan ingått 1400 millioner francs; vid medlet af 1873 skola fyra milliarder ha blifvit betalda och den sista milliarden skall kort derefter erläggas. Vi behöfva blott lugn för agitationer, ty de kunna vålla en oberäknelig skada, Talet i Grenoble har vållat industrien och affärerna förluster, som icke kunna uppskattas i siffror. Deputeraden Delpit tackade Thiers för hans förklaring, hvilken, påstod han, skulle göra det angenämaste intryck i hela landet. Likväl måste han nu yrka att Thiers skulle låta sina ord åtföljas af handling, hvilken i främsta rummet! borde yttra sig deruti, att prefekten och myndigheterna i Nantes blefve straffade. Thiers framhåller svårigheten af ett sådant förfaringssätt. Man måste skilja mellan mairen som municipal-embetsman och som statsfunktionär, och presidenten erkänner, att han, för att