Aftonbladet – 12 oktober 1872, sida 3

nJ alltifrån början at år 1871; samt att hr statsr ddet Bergström, som ordentligt fallgjort skatte m förbindelsen, ingalunda kan hafva sin motsvarar ) de rättighet, att vara i kommunens allmänna af af gelägenketer, förlorat derigenom att han ick i) under år 1871, vid justering af då upprättad ng I röstlängder, visat sig innehafva samma rättighe 1) Genom det nu anförda och åberopande 22 1 och 19 gällande R. O., vågar magistraten tro si; hafva gifvit giltiga skäl för sis uttalade meninj angående hr statsrådet Bergströms valbarhet samt hemställer derför, att besvären lemnas uta afseende. al Redan i går inlemnades till öfverståthål lareembetet nedanstående förklaring öfve de i fråga varande besvären: Till öfverståthållareembetet. Ehurna de af vice häradshöfding Hultgren ho öfverståthållareembetet anförda besvär öfve riksdagsmannavalet i hufvudstaden, såvidt de angår hr statsrådet m. m. P. A. Bergströms val barhet till riksdagsman, med visso komma at till sin rätta halt upplösas och bemötas genom Stockholms magistrats deröfver infordrade utlå tande, har jag likväl desto hellre ansett mig skyl -) dig att såsom deltagande uti i fråga varande va 5 l afgifva min särskilda förklaring, som jag i det Jå Stora börssalen hållna valmöte offentligen lem , I nat denapplysningen. att hr statsrådet Bergström var, såsom både valberättigad och valbar, NpP Iförd i den för riksdagsmannavalet upprätta och icke öfverklagade röstlängd. . Uti denna min förklaring vill jag till en bör jan förnämligast taga i betraktande de allmänna grunderna för tolkning af lag och särskildt af grundlagar, hvilka enligt 84 7 regeringsformen, skola enligt deras ordalydelse i hvarje sär skildt fall tillämpas... Dessa lagar få följakt ligen icke tolkas med hänsigt till möjligen förekommande afvikelser i andra speciella författIningar och derifrån hemtade mer eller mindre hårdragna slutledningar. :Utur denna synpunkt vill jag företaga granskning utaf de af klaganden åberopade 22 i riksI dagsordningen. ) Enligt 19 3 kunna till ledamöter i Andra kamI maren väljas män, som uppnått 25 års ålder. ;l samt enligt 14 3 ega och minst ett år näst före ?I valet egt valrätt inom den kommun eller de komI muner, för hvilka de väljas; och enligt 14 ? till kommer valrätt inom den kommun der han ä bosatt en hvar i kommunens allmänna angeläI genheter röstberättigad man, hvilken erlägger I till staten bevillniog för en till minst 800 rdr :l uppskattad årlig inkomst. I Nu är det ett obestridligt faktum, hvarom ma: I gistraten lär meddela officielt intyg, att statsråI det Bergström, som i Maj månad 1870 utnämndes till-konungens statsråd och chef för civildepartementet, hvarefter han omedelbart bosatte sig )1i hufvudstaden, i November månad samma år lät sig härstädes mantalsskrifvas såsom boende inom S:t Jacobs församling här i staden. Häraf följer oförtydbart, att han från den 1 Januari 1871 var medlem af Stockholms kommun samt för den skull enligt 9 2 k. förordnin; om kommunak styrelse i Stockholm den 23 Maj 1862 förbunden att till:samma kommun erlägga skatt; och enligt samma 2 berättigad att i val till stadsfallmiktig deltaga med iakttagande af de i 10 och 11 22 af samma förordning stadgade inskränkningar (nemligen icke stå under förmynderskap ej vara dömd för nesligt brott eller försatt i konkurstillstånd, hvilka fall icke kunna anses här tillämpliga). Vidare lär magistraten icke underlåta upplysa, att hr statsrådet Bergström fullgjort de skattskyldigheter för år 1871, hvilka enligt 40 och 44 22 i nämnda förordning honom ålegat. Ettmotsatt förhållande har ej heller blifvit ifrågasatt. För min del kan jag ej fatta att den som är skyldig att inom kommunen erlägga skatt och deltaga i alla dess utgifter icke tillika skulle, ensamt på sådan grund, anses röstberättigad i kommunens allmänna angelägenheter-, utan att han skulle vara beröfvad hvarje medborgarrätt inom kommunen, intilldess det kunde behaga vederbörande att upprätta en röstlängd; likasom jag ej förstår att magistratens möjliga underlåtenhet att i röstlängden upptaga någon kommunens medlem skulle tiliintetgöra hans rösträtt. åtminstone till riksdagsman, för hvilket val någon graderad skala för beräkning af rösterna icke är stadgad. För den skull och då grundlagen är tydlig och klar derutinnan, att statsrådet Bergström från och med 1871 års början var medlem af kommunen och der egde valrätt, lärer den omstindigheten, att, till följd af reglementariska föreskrifter i kommunalförordningen, han icke kommit i tillfälle att under samma år begagna sin rösträtt till stadsfullmäktige, icke kunna vridas derhän, att han anses såsom icke valberättigad till en helt annan funktion än stadsfullmäktig, och då i öfrigt statsrådet Bergström varit, såväl af hufvudstadens beredningssom taxeringskomiteå redan i Maj och Juli månader 1871, taxerad för en inkomst vida öfverstigande den som erfordras för att välja och väljas till riksdagsman, samt då han icke hes pröfningskomitn besvärat sig öfver den af taxeringskomiten honom påförda bevillning ej heller pröfningskomiten deruti gjort någon ändring, lär väl deraf följa, att hr statsrådet Bergströms taxering till bevillning för nämnde år måste anses lagligen faststäld, åtminstone vid den tid då taxeringskomitn upplöstes den 18 Juli 1871 eller mer än ett år före riksdagsmannavalet den 27 September 1872. — ett förhållande som ytterligare styrkes deraf att hans debetsedel, liksom hvarje annan skattskyldigs, utdelades redan under Åugusti och September månader 1871. Det synes derför vara rent utaf absurdt, att ett till den 23 Oktober fördröjdt sammanträde af pröfningskomiten skulle. såsom klaganden påstår, kunnat föregifvas såsom skäl för den åsigt att statsrådet Bergström, ända till den dag då detta sammanträde hölls, skulle anses hafva varit i mistning af sina medborgerliga rättigheter såsom medlem af Stockholms kommun. I öfrigt, och då jag i ett här utkommande offentligt blad eller tidningen Nya Dagligt Allehanda för den 23 sistl. September funnit en uppsats som mera grundligt och speciöst än hvad jag här ofvan ansett behöfligt, utredt den nu omtvistade frågan, vågar jag bifoga och åberopa samma uppsats, hvats författare, utan att här namngifvas, allmänt anses såsom en af våra skarpsinnigaste lagtolkare — för att Nå nämna att Verörde uppsats lär vara godkänd af en iman som närmare än någon annan är berättigad att tyda den nya riksdagsordningens mening och som med sitt högt aktade namn undertecknat den i flere tidningar offentliggjorda vallista hvarå hr statsrådet Bergströms namn är uppfördt. Att-jemväl K. M:ts högsta domstol delar enahanda uppfattning af förevarande principfråga, som Stockholms magistrat och pluraliteten af dess valmtän, derom vitsordar ett K. M:tsutslag af den 1 Nov. 1869 i fråga om val till elektor för riksdagsombud för Färentuna och Sollentuna härader samt Danderyds, Åkers och Wermdö skeppslag. dervid K. M:t uttryckligen förklarat, att den i Wermdö församling utnämnde kyrkoherden S. J. Kallberg. oaktadt han för år 1868 I varit mantalsskrifven inom en annan kommun likväl, enär han för 1869 var mantalsskrifven ATL nan du föman aln maart hahärne Att 08 on tt DOT Hr am häller