Aftonbladet – 9 oktober 1872, sida 2

I Då Elsass-Lothringen genom vapnens makt ekildön från Frankrike, hängåfvo sig många tyskar åt den romantiska föreställningen, att de slutligen satt sig i benittning al utt område, der de vero välkomna, ilsäskärio helsades med hedörabetästiningen tysk kärnstam ech önhvar lefde i det hoppet, att de indi kort skulle med hänryckning kasta sig i tyskarnes armar. Denna illusion krossa des dock snart, då befolkningen tvärtom stättdigt blef mera fienåtlig, och den cörhördå utvandringen under tiden stFak före optionens tilländgpåönde har gjortslut på tyskarnes Åröm. i Berlin förklarar man nu, att det är likgiltigt hur invånarne i ElsassLothringen äro stämda; de eröfrade provinserna ha blott betydelse som en fästningsglacier för Tysklend, och till och Hed öm de vore ade, skulle de Fallkömligt motsvara sitt ändavkl. I on skrifvelse från Berlin den 2 dennes till Hamb. Nachr. heter det sålunda: Prov. Korr. anmärker fällkomligt befogadt, att Elsass-Lothringen först nt, då det definitiva valet egt rum, bar biitvit ett tyskt land i ordets sähöå Domärkelse, och deruti ligger th Mycket stor fördel för Tyskland, hur stort antalet än är af de invånare, som hafva föredragit Frankrike och utvandrat. Man har länge i tyska kretsar hängifvit sig åt falska föreställningar om stämniogen i de nya riks änderna. Man underskattade verkningarna af ett nationelt samlif, som varat i ärhundraden, och lefde i den inbillningen, att det blott behöfdes litet smitker och nägra smekningar för att förvandla elsass-lothringarnes hängifvenhet för Frankrike till vänskap för Tyskland. Till sist i ville man trösta sig med, att de fleste af dem, som förklarade sig för Frankrike, icke menade allvarligt dermed och derför icke skulle låta det komma till en verklig utvandring. Af betraktelserna i Prov. Korr. ser man, att regeringen icke delat dessa illusioner. Det halfofficiella bladet konstaterar blott; att det är fullkomligt. likgiltigt för de tyska intressena hur stort antalot är at de fransmän, som hafva lemnat rikets territorium. Det nya rikslandet är företrädesvis af vigt för Tyskland som ett bålverk mot infall från Frankrike, Det erkännes alltså i oförtydbara ordalag, att FElsass-Lo thringen . intager samma plats i det nya tyska riket som fästningsfyrkanten i det gamla. I Frankrike tyckes man också ha klart för sig, att Tyskland Vunnit ett nytt Venetien, Striden mellan statsmakten och det klerikala partiet i Preussen fortfar. Det uppgifves, att biskopen af Ermeland, hvilkens af statskassan titgående inkomster blifvit indragna, utan att han blifvit afsatt från sitt embete, i anledning häraf ämnar anställa rättegång mot preussiska regeringen. Dessa förvecklingar, hvilka ha sin grund i de temligen obestämda gränserna mellan staten och kyrkan, skola säkerligen återuppväcka frågan om kyrkans fullständiga skiljande från staten, hvilken redan vid preussiska konstitutionens antagande diskuterades. De förslag rörande de kyrkliga förhållandena, regeringen ämnar framlägga, skola sannolikt icke gå så långt, men den allmänna opinionen är trött vid kompromisserna, och denna vigtiga fråga kommer utan tvifvel att spela en stor roll vid de preussiska kamrarnes nästa session. Det uppgifves, att majoriteten skulle komma att yrka utplånandet af dotationen till biskoparne ur den nya budgeten. Enligt för några dagar sedan genom tele grafen erhållna underrättelser, hvilka be kräftas af Times Pariskorrespondent, ser det ut som om de östra stormakterna på ett temligen opåkalladt sätt skulle vilja blanda sig i Frankrikes inre angelägenheter. För någon tid sedan gjorde ryske inrikesministern Timatscheff ett besök hos Thiers, hvarERE ER KITTS SE NNE TS rar