Aftonbladet – 7 oktober 1872, sida 2

talet pilgrimer i Lourdes har beräknatslga l öfver 100,000. Naturligtvis väckte dessa! yg onstrationer mycken förbittring, i. synfri rie hös dei radlkaia pårtiet, Som defnalst f sig på flere ställen luft, då pilgrimerielyj nde tillbaka från Lourdes. I Nantes kom! t rentäf till våldsamma uppträder, då pill; imetne tnder afsiungandet åf en religlöslip rn tågade in i staden. Fn stor folkhop, m utmanade och hånade de på hemresan adde, hade samlat sig. Marseillaisen och aribaldihymnen uppstämdes och man börde sedan kasta stenar och smuts på pilvimeriie. Mairen i Nantes kunde eller Ville ke Hindra skandalen, och det Var endast ed tillbjelp af militärpatruller, utsända af enerål Merle, ordbingen kunde upprätthållas: -energlen visade sig på gatorna och ropade 1 den förbittrade hopen: Icke är det ge om sådana uppträden, I förbereden en reanche. Från Nantes ha nu klagomål inätt till det permatienta titsköttet i Ver jilles jemte anhållan om ihaivetis Afsåkta medan han icke kunnat hindra i f ande uppträden. Det uppgifves r mbetgman blifvit kallad till Paris, Den legitimistiske pretendenien Hlelvöllj f Chambord fyllde den 29 i knaden itt 52 år. I anledning häraf hade en detjd f hans trogne anhängare begiftit fig tilll! ake slött fFrolisdört i Usterrike, der ianil ör närvande uppehåller sig, för att till ho-j wom öfverlemna en med ädelstenar pryddjle ana med inskriften: Mon Dieu, mon Roy, !t na Dame. . l ( j ; Öptionstidei för invånarneiTilsass Sch Lothringen tilländagick, såsom vi redan oimtnämnt, den 30 dennes, titan ait nä gon orolighet af betydenhet egt rum. Bantågen ha under de senaste fjorton dagarnel) varit öfverfyllda och detta till den grad, att): många icke kunnat resa, emedan til i iernvägsmatkriel saknides; Den 29 månaden lemnade omkring 12000 personerj. Strasbourg. Komitgerna i Basel och Belfort tinderstödja emigranterne så godt del kulina, men söka tillbäckliga pentingmedal Alla Paristidningarna för den 1 deunes u trycka sin sorg öfver Elsass och Jothringens annektion. Flere franska provinstidningar utkommo ianledning af optionstidens utghende med svarta kanter och afslöto sina! griiklar med d5ssa ord: Vi säga edeticke arväl, Utan äd revoixis De tyska myndig: heterna i. Elsass och Lothringen ba förbjidit flere parisiska tidningar. Under dagarne från den 1 till den; 4 Oktober skulle det elsass-lothringska manskapet för 1851—52 infinna sig Vid sössionet I Attasbourg: Der infunno sig, berättar Times, icke mer än 200 första dagen, af hvlika endast 10 från Strasbourg. Åf dessa fakta kän iian sö att den 30 September Varit en sorgedäg och man kan få en föreställning om den storartade utvändring, som egt rum, när Man effär, ätt iden lila fabrikestaden Bisch weiler åtta fabriker blifvit stängda och att befolkningen, som år 1861 utgjorde 3,212 personer, nu reducerats till något öfver 1,000: Times, som meddelar denna statistiska upp gift, berättar äfven, att mer än 30.000 invånare lemnat Metz, så att denna stads folkmingd sjunkit till mindre än hälften af hvad den förut var, och att alla infödda högre funktionärer i Elsass och Lothringen, så när som på 5, tagit afsked. Att döma efter dessa fakta, fortfar Times, kan man släta till att af de 1.500,000 invånare i Elsass och Lothringen, hvilka man lemnat valet mellan att emigrera och att blifva tyskar, omkring en tredjedel föredragit utvandringen. Man har knappast någonsin sett ett sådant elände, men icke heller någonstädes en så mäktig fosterlandskärlek. Den engelska ministårens medlemmar resa nu, såsom vanligt under parlamentaferierna, omkring och bålla politiska tal. Vi ha redan meddelat Lowes och Stansfelds uttalanden, och vilia nu i korthet återgifva det tal Forster hållit till sina valmän i Bradford. Inför ett auditorium af mer än 5000 personer yttrade sig talaren först angående lagen om sluten omröstning, hvilkens egentlige upphofsman han är. Sedan denna fråga var uttömd, öfvergick han till skiljedomer i Genöve. Forster förklarade sig vara stolt öfver att ha tagit del i underhandlingarna angående Washbingtontraktatens verkställande och yttrade, att han skulle ha anset: ett krig med Amerika nästan lika förderfligt som ett inbördes krig inom de förenade konungarikena. Hvad det ådömda skadeståndet på 75 millivner beträffar accepterar han det med gladt mod, då han tänker på. att för denna penringsumma ett godt förstånd bragts till väga mellan de båda ma tionerna, och att man hädanefter har en mera bestämdt kodificerad internationel rätt, ty det lider intet tvifvel att de andra natio nerna skola acceptera de bestämmelser, om hvilka de båda förnämsta sjömakterna kommit öfverens. Dessa båda makter, tillade han, ha gifvit verlden exemplet af en inter nationel skiljedom, och aldrig har åen haft I mera bebof af ett sådant exempel. Europas nationer äro lika många beväpnade läger TLåtom oss hoppas att några af dem skola I draga fördel af denna lexa. Men detta är licke allt. Hvarje nation äåtnöjer sig icke med att rusta mot sina grannar, utan alla Ityckas de dragas mot ena afgrund af inre hen. entre OO strider. Hos alla antaga tvistefrågorna mel Jan olika klasser, striderna mellan kapita och arbete allt mera hotande proportioner Vi ha visat dem huru man kan afsluta e internationel tvistefråga. Vi böra äfver gifva dem en annan lexa, i det vi försök: att praktiskt lösa vår tids hafvudproblem — bestämmandet af förhållandena mellan ar bete och kapital. Forster öfvergick nu til den praktiska frågan om arbetstidens in skränkande till nio timmar om dagen. Sjel TT han As fen an Afanard anhä