Aftonbladet – 7 oktober 1872, sida 2

ationalförsamlingen och den bestående re-Jant cringen, skola aflägsnas från sina poster. till len icke blott municipalembetsmän utan der fven officerare hafva deltagit I demotitrå net ionsn för Cambetta och den radikala ro jgal biiken, och regeringen lar äfven upp-jvär dt mot dem både i ord och handling. det )ä guvernören i Paris, geveral Ladmiratlt,gri en 2 dennes mottog genoral Mantaudins hy rmkår, uvilken skall aflösa Douais kär, sor öll han nemligen till den förstnämnda kå-lsta ens officerare ett tal, hvilket mer än san-Ga olikt inspirerats af Thiers och krigsmini-jjac tern, Sedan Ladmiranlt uttryckt sin glädle ic fver ott äter komma att befinna sig till jick ämilans med gamla kamrater, med hvilka !me van genomgätt de hårda pröfningar, som jge skakat Frankrike i dess grundvalar, tilladeGe ran: Glömmen ej, mina HKerrör, att ärmön til för närvarånde är det stora konservativa no ter. Jag litar på, att I skolenlva ipprätthålla disciplinen, utan hvilken ord-gå ningen, som är så nödvändig för vårtiså land, är omöjlig. Generaleh ytirade Vidare, len att det Ickö är armåns sak att sysselsätta lra sig ined regeringsförimen, utan att dess tipp: (en gilt är att förskaffa lagarie aktoing. tt i går Ankolittiet öcu på annat ställe i bladet intaget telegram från Versailles medde-la! lar dessutom, att fem officerare af garniso-lsi nen i Grenoble blifvit förflyttade på andrala! regementen och dömda. till se dazärs äbrbet, Ib derför ätt de it I polltiska aemonstra fö tidpör, uvarmed endast kan meddelas derasin deltagande i festen till Gambettas ära. Re-fe geringen beledsagar den officiella notisen m härom i Journal officiel med ett slags motivering af innehåll, att armåns öppgift ihom landet är att värta lagarte och tpprättö hälla ördäingen, livärined Icke år förenligt, !r att den på förhand ådagalägger någon vissl!g politisk opinion. Telegrammet säger, att veIt derbörande regementens officerare proteste-v rat mot denna regeringens åtgärd. Underin allt detta fortsätter emellertid Grambettä sin ji rösa Och inotiages öfverallt på samma en-jn tusiastiska sätt som i Grenoble och Thonop, IS Från sistnämnde stad begaf han sig den 30Jf September till Bonneville, der stadenä maire lt och myndigheterha Samt en mängd deputa ls tioner irän trakten väntade honom vid ban-jt gården. Under ropen: Lefve Gambetta!ls Lefve republiken!s fördes han till ett ho Ir tell, der han kort derefter mottog hvarjelt deputation särskildt och samtalade med dem i om det renublikaiska Partiels iitreskeh. På aftonen gåfvo hans vänner en bankett förll honom, i hvilken ett hundra tjugu personer c deltogo. Den 1 Oktober begaf sig Gam-lf betta till Annery, Ett rykte har gåttiPa-lc ris, att regeringen ämhade hindra exdikta li törns resa, men tills hä har icke telegrafen ) lotiinät någon underrättelse, att en sådan åt. li gärd verkligen blifvit vidtageh. j Franske undervigningsministern Jules Simon har för nägrå dagar sedan jlåtit utfärda en rundskrifvelse till direktö-l, rerno för alla frånska !ycker, gbhom hvilken j. en mängd röförimer på den högre undervis-l: ningens område, hvilka sedan lång tid ön: skats af fackmän, slutligen komma att förverkligas. Den vigtigaste äl dessa reförmer, emvdan den är af principiel natur, är I upphäfvandet af den mekaniska tenträlisation, till följd af hvilken alla ländets lycher hittills varit dirigeråde på ett alldeles likI formigt sätt. Ministern uppmanar lärarne vid lyc6erna att inom fjorton dagar efter de snart tilländagångna ferierna samlas till ett Jallmänt möte ellsr också prippvis, för att öfvörlägga Om andan af de ministeriella anvisningarna och öfver möjligen förbisedda detaljer med afseende på deras tillämpande. Metod, undervisning och läroböcker äro klasslärarens ensak, sedan hans kolleger gillat lans åsigter. För diskuäterandet af dylika saker skola lärarne sammanträda en gäng i månaden under direktörens presiTdium, Dessutom välja lärarne på första Isammankomsten i terminen en komitå, hvilIken vid lycber med tjugu eller färre lärare TIkommer att bestå af ätta, vid lycöer med mer Än trettio lärare af tio och vid lycger med mer än trettiofem lärare af tolf medlemmar, under presidium af direktören eller äldste läraren, och hvilken komitå, liksom advokaternes hedersråd, skall vaka öfver kollegernes disciplin och intressen. Vidare påbjuder cirkuläret det obligatoriska införandet af gymnastikoch exercisöfningar. Äfven kommer, såvidt möjligt är, fäktning, ridning och simning att blifva läroämnen. Dessa bestämmelser motiveras med föredömet af de flesta grannstater och med den erfarenhet, som förvärfvats under kriget. Derjemte anbefaller äfven ministern täta utflykter, hvilka om möjligt skola förknippas med den naturvetenskapliga, historiska och geografiska undervisningen, äfvensom en kurs i helsolära, hvars program kommer att redigeras af medicinska akademien. Derjemte skola de, såsom cirkuläret säger, till Frankrikes skam så länge försummade lefvande språken nu studeras till det omfång, att hvarje lärjunge vid sin afgång från 1ye6et skall kunna tala flytande åtminston ett lefvande språk. Äfven med afseende på undervizningen i historia, geografi och de gamla språken komma genomgripande reformer att företagas, Tidningarna helsa enhälligt Simons cirkulär med bifall, synnerligast Journal des Debats, som länge yrkat på tidsenliga reformer i det franska undervisningsväsendet. t r På senaste tiden ha i Frankrike anstälts r en pilgrimsfärd i stor skala till den heliga grottan och källan i Lourdes, en liten stad .1i Lavedan-dalen i departementet Hautes a Pyren6es, Denna pilgrimsvandring , för ej hvilken det legitimistiska partiets förnäm. Å a sta och högst stående damer ställt sig i spetsen, gaf anledning till en hel följd af 1, legitimistiska demonstrationer, hvilka yttrade vrlaixr saenam nrocessionrer med hvita fanor.