Aftonbladet – 5 oktober 1872, sida 4

honom eljest lumpen summa, som 10 famnar örkved åt de fattige kunna kosta. I annat Il skulle han ju ådagalägga att han vid denna atomordentligt vigtiga affär handlat tankoch bufvudlöst. Noblesse oblige. i Redaktionen af A. B. skall icke heller miss: anna de fattiga den dem deraf tillkommande fördelen, Helst ingen anledning finnes att behöfva frukta, det i fråga varande diskussion skulle uti bladet intaga för mycket rum eller fortfara för länge. Saken kan afgöras helt kort. Vår Nyköpingsbo, eller red. af A. B. i dess ställe, har blott att bevisa, dels att Gregorio Farini (eller Farina!), som undertecknat den utomordentligt värdefulla bit gråaktigt papper, är en kompetent myndighet inom den katolska kyrkan, antingen Pio IX sjelf, erkebiskopen i Cöln, eller åtminstone någon af kyrkan erkänd legitim bi. skop (för deras eget stift), dels lemna ett eller annat fullständigt utdrag ur någon katolska kyrkan tillhörande teologs eller ansedd kyrkohistorikers skrifter, hvarigenom ådagalägges att, vare sig i Luthers tid eller i vår tid, vare sig före eller efter reformationen, katolska kyrkan skulle lrifvit den läran, att med aflat menas syndernas förlåtelse och särskildt syndernas förlåtelse för penningar, eller att med aflat menas något annat än syndastraffens förmildring eller tillgift, ja, så pass detsamma som t. ex. enligt K. F. len 4 Maj 1855, svenska riksdagen stadgat geom utbytande af den offentliga kyrkoplikten tjufpallen) emot enskild skrift. Sädan är ju neningen med katolska kyrkans aflat. Insändaren åter skall bevisa, att det i Aachen illhandlade gråaktiga papper med röda bokstäfver icke kan, hvarken till form eller innehåll, nafva någon slags gemenskap med katolska kyrans lära; att enligt denna lära aflat än i dag är letsamma. hvad apostelen Paulus II Cor. 2: 10 ). f. meddelat den banlyste och hvad under de rsta kristliga århundradena tidt och ofta kyrkoäderna meddelat de så kallade botgörarne. Men, om det af vår Nyköpingsbo i Aachen illhandlade aflatsbrefvet icke är äkta, och såleles utan ringaste värde, så tror dock insändaren ig kunna skaffa ett äkta sådant, tryckticke just vå en bit groft gråaktigt papper med stora röda vokstäfver, men dock tryckt på papper om ock ned svarta bokstäfver. Dess innehåll är icke eller lakoniskt, utan temligen vialyftigt och vögst tydligt. Se här ett litet utdrag deraf: (Inkast.) Ja, du får visst tro nåden, med vilkor vtt du är omvänd. men du måste ock vandra i welgelse. (Svar.) Så tala i våra dagar tusende welgon, och det är just det finaste sätt, som ljefvulen har för att strypa själar och qväfva eras lif. Alltså försök ej att hjelpa dig med elgelse, utan hvila ge vid syndernas fria föråtelse. -Men, säger du, då jag ej tror den, å j Miri jager den till mitt hjerta, så att en någon gång hos mig börjar bära frukt, utan ag beständigt syndar igen, är hård som en sten, å att intet biter på mig, hvad har jag då att öra med syndernas förlåtelse, helst som j ertill är full med skrymteri och annat dylikt lände? (Svar.) Så länge du hos dig kan finna ynder... så länge du ännu behöfver Jesu fria oå ig oberoende nåd, så länge skall du veta, att ina synder äro dig förlåtna, och det icke blott ina forna synder, utan äfven alla de, i hvilka u framdeles kommer att råka. (Gilt fär alle imden!) De Iyckligats skall ÅA. B. utropa, som förrösta på denna syndaförlåtelse! och dock dessa yckliga finnes icke i Aachen, utan här i Sveige, till och med i hundratusentals. Rörelsen ned dessa värdepapper, som på allvar anses för tomordentligt förträffliga värdepapper, florerar mu här i landet, så till och med att hr Hall i nköping, förläggaren till Folkskalendern, har Pilgrimen : för 1871 intagit ofvannämnde jatsbref i ändamål att dermed göra goda affäer. Theologisk Tidskrift för samma år, uti anra häftet, sid. 69—88, anför detsamma med ett lygsamt klander. Men samma lära predikas ist i vår tid lika ifrigt som i Luthers dagar, ära nog på alla svenska predikstolar, bestämdt fven i Nyköping. — Det vore då större skäl i tt vår Nyköpingsbo, tillika med Aftonbladet, ille rikta sina vapen emot sådant, i stället att ikta dem emot ett påtagligen understucket afvtsbref från Aachen, Eller månne tilläfventyrs renniskornas religiösa och moraliska sinne och en allmänna moralen skall vinna något dervid tt syndaren, för att tillvinna sig sina synders örlåtelse, icke ens behöfver kosta derpå 25 silergroschen!! Insändaren begagnar sig äfven af detta tillille, för att varna ÅA. B. för en rättegång, hvared erkebiskop Howard i Rom hotar alla tidingar, som med A. B., för den 7 dennes, förlanda hans person, hvars sanna härkomst är fa bekant, med en förkommen jude, som skall alva antagit samma namn. En katolik. Undertecknad förbinder sig genom denna Reers, att till innehafvaren betala det löpande riset på 10 famnar god Björkved till de fattige, lika med alla dermed förenade omkostnaderna i snart de af mig och min motpart utvalde tiljedomare uti en kommande disknssion rörande t i Aachen af en Nyköpingsbo tillhandlat vlatsbrefs. äkthet och sanfärdighet som jag rnekar, komma att förklara mig förfallen I. Stockholm den 17 Sept. 1872. 4. Bi (Sigill) erakard.