Aftonbladet – 3 oktober 1872, sida 2

ranska tidningarna sysselsätta sig nästan j tan undantag med det permanenta ut-l, kottets senaste stormiga möte,ls ör hvilket vi i tisdags redogjorde. Det ärg lott de legitimistiska tidningarna, som obe-s ingadt lofprisa de hänsynslösa anfall, som l1 ögern vid detta tillfälle riktade mot Thiers , egering. En och annan af högra centerns l, le moderata monarkisternes) tidningar söka lt tt försvara yttrandena i utskottsmötet så om framkallade genom Barthelemy S:t Hiaires brist på takt, men beklaga för öfrigtg et stormiga uppträde, som egde rum, ochl; om icke bådar godt för enigheten inom för1, amlingen, när den samma om sex veckor 1 ter skall börja sina sessioner. Avenir nalj ional anser, att monarkisternes brist på!l; ålamod och lugn skall framkalla en sådan ; torm, att hela landet skall komma till öf-l; ertygelse om nödvändigheten af national-; örsamlingens snara upplösning. j l Ett telegram från Paris till Berlingske Tidende meddelar i korthet innehållet af ett amtal som tyske ambassadören i Paris, refve Harry v. Arnim, haft med Thiers ; len 26 i förra månaden och som räckt il. lera timmar, Det mottagande grefve v. Arnim rönte från presidentens sida var mycet välvilligt, ja nästan hjertligt. Han var ärdeles tillfredsställd öfver Thiers skildring . f Frankrikes finansiella ställning, hvilken j, sjorde det otvifvelaktigt, att Frankrike både l. an och vill efterkomma sina förpligtelser j not Tyskland. Enligt Thiers yttrande hade j, edan den 28 sistl, Juli i statskassan influ-1. it 1.250 millioner francs af statslånet. Det! var den franske finansministerns sträfvandel ut använda de för ögonblicket öfverflödiga ,enningarne på ett fält, som kan vara förlelaktigt för landet. I enlighet med sinal rån Berlin erhållna instruktioner försäkade Arnim Thiers om, att Tyskland, ja wela Europa skall gynna och befordra hvarje : utgärd som kan tjena till att lätta Frankrikes finansiella svårigheter och förebygga en möjlig kris. Den internationella fredsoch frihetsligan har den 27 i förra månaden afslutat sina sammanträden i Lugano efter att ha antagit en hel följd af resolutioner, bland hvilka följande, som äsyfta en lösning af arbetarefrågan: Kongressen uttalar såsom sin åsigt att den federativa formen är den enda logiska formen för en republik och att en social sammanslutning bör ega rum icke blott mellan individerne utan äfven mellan de gruppen som naturligen höra tillsammans, på det att den gentemot stående gruppen också må: konstituera sig. I betrak tande af att arbetarnesbenägenhet att sluta sig tillsammans efter sina arbetens natur (efter yrke) för att försvara sina gemensamma intressen — en benägenhet, som är ganska naturlig — af den s. k. arbetare föreningen Internationale -begagnats. till att rikta arbetarnes krafter på ett mål, som icke blott är stridande mot deras verkliga intressen, utan äfven mot den ekonomiska sanningen, i betraktande af att man bör beröfva Internationale detta farliga vapen och visa arbetarne, att fredsligan äfven sysselsätter sig med deras intressen och vill hjelpa dem att försvara sina rättigheter, och i betraktande af att fredsoch frihetsligan flere gånger blifvit beskyld för att vara ett samfund af storborgare (societ bourgeoise), och att den bör svara klart och tydligt på denna beskyllning, förklarar kongressen att man bör söka att återupprätta de s. k. kooperativa handtverksgrupperna utan att dock återgå till det gamla skråväsendet och att likväl på samma gång rädda den industriella frihet, som står under den borgerliga och politiska samhällsordningens beskydd. För öfrigt har ligan förnyat sina föregående protester mot Polens delning och El sass-Lothringens annekterande samt förnyat förklaringen om, att Europas enda frälsning består i bildandet af en stor, alla nationer omfattande federativ republik. Vid kongressens andra sammanträde upplästes ett bref från Garibaldi, dateradt Caprera den 5 Sep: tember, hvari den gamle frihetskämpen uttalar sig med mycken skärpa mot Thiers. Thiers, säger han bland annat, är en monark i miniatyr (picolissimo), som i detta ögonblick residerar i Trouville och med dess kanondunder utmanar oceanen, Thiers är icke synnerligen bättre än mannen från Sedan, hvilkens skuld det är att nationerna nu stå väpnade ända upp till tänderna. Thiers likasom Napoleon drager nationens krafter från det fredliga arbetet och är för henne ett verkligt gissel. . Han är en lika stor lögnare som Bonaparte. Han har liksom denne upprest sin tron på högar af lik. Slutligen helsar han med glädje det exempel, som skiljedomstolen i Genåve gifvitl verlden och uttalar såsom sin öfvertygelse,l att freden i Europa borde betryggas om alla stater förenade sig om bildandet af en skiljedomstol i Schweiz för att utjemna de internationella stridigheterna och förebygga ytterligare slagterier. . Engelske skattkammarkanslern mr Lowe har i dessa dagar blifvit-kreerad till helersborgare i staden Glasgow, och vid en bankett, som af denna anledning gafs för honom, höll han ett tal rörande arbetarne och arbetsinställningarna il följande, för arbetarne tänkvärda ordalag: Strikerna hafva i detta ögonbiick ett pinsamt, alltannat öfvergående intresse. Mångal versoner äro af den åsigten, att strikerna kunna hafva till följd en beständande förnvöjning i priset på fabriksartiklar, och vilare att strikerna äro till gagn för de arvetande klasserna. Jag är af den åsigten, stt ingendera af dessa två meningar kanl rålla stånd i ett resonnemang. : Man bör ej lemna ur sigte, att då efterrågan på en artikel uppstår, så är denna fterfrågan alltid beroende af priset på arikeln och att då artikeln ej kan erhällas ill det önskade priset, så är den minsta tegring ofta tillräcklig för att verka derlän, att efterfrågan på den försvinner. Från let ögonblick en manufakturartikel ej kan, följd af en strike, erhållas annat än för tt stegradt pris, minskas efterfrågan i amma förhållande som priset ökas, Med etta ögonblick inträder den utländska koncurrensen och inventerar artiklar, som äro stånd att ersätta den artikel. som stioeit il