Aftonbladet – 3 oktober 1872, sida 2

den politik, som det republikanska partiet l: bör omfatta för att komma till makten, och att man sålunda här har framför sig det program, som kommer att följas af Gambetta och radikalerna af hans skola. Då ta-: let är för långt att i sin helhet kunna meddelas, måste vi inskränka oss att derur utdraga mera väsentliga eller karakteristiska ställen. — Sedan talaren tackat för den för honom utbragta skålen och förklarat att fäderneslandets och republikens sak alltid varit och äro identiska, inlägger han en protest mot de hinder, som ställas i vägen för medborgarne att samla sig på offentliga möte. Församlingsrätten förklarar talaren, är helig, och det är barnsligt att vilja hindra offentliga möten, då man eger rät tighet att publicera de tal, som hållas på enskilda möten och sammankomster. Tala ren öfvergår derefter till en skildring af de monarkiska partiernas taktik i fejden mot republikanerne. Denna taktik består, enligt talarens åsigt, deruti, att monarkisterne ständigt ropa på radikalismens spöke och att de frambesvärja den räddhåga, som uti politiskt hänseende är ett lika utmärkande drag för frånsmannen som hans bravur på bataljfältet, Det är räddhäga, säger talaren, som är detta lands onda; det var räddhåga, som vållade reaktionen 1849, det var i den allmänna räddhägan, som lönnmördaren af 1851 hemtade sin förnämsta styrka och det var genom den som han i tjugu år lyckades förslafva och nedsätta Frankrike; det var genom den allmänna räddhågan, som han lyckades att få plebiscitet att gifva milliontals röster för honom; det var räddhägan, som möjliggjorde reaktionen af den 8 Fe bruari 1871; det är alltjemnt räddhågan som åstadkommer reaktionerna. Befriom oss derför från .dessa monarkiska partier, bortjagom dessa sykofanter och --bevisom genom vårt beslut att aldrig använda våldsamma medel, bevisom, säger jag, dessa usla belackare, att de icke ens hafva skenet för sig. (Handklappningar.) Efter räddhågan blifvit. våra motståndares resurs, I måste det radikala partiet, som sätter rättI visans sak högre än sitt agg, göra till sin uppgift att bota Frankrike för räddhåga. Men i detta hänseende gifves det blott ett medel och detta medel är vishet; det är kuren. (Hvila er! hvila er! ropas här från alla sidor och talaren afbryter sitt tal för några gonblick). — Vishet, fortsätter derefter talaren, var det sista ord, jag nyss uttalade, mina kära vänner, och dettaord bör göra en märkvärdig verkan på våra motståndare, ty det är nog att vi göra anspråk på det, att vi tillämpa det, att vi icke besvara någon förolämpning, Tatt vi göra det till ett rättesnöre för vårt handTlingssätt, för att det hos dem skall förorsaka Jen ilska, en vrede. gränsande till ursinne. Deras tidningar, deras representanter, till och med deras vänner hafva blottat sina hemligaste förhoppningar; de väntade på något missT grepp af det republikanska partiet; de väntade Jattdetta parti, trött vid smädelserna, uppbragt i sin ordving öfver detta rättvisans undertryckande, till.ochmed: från den sida, der man minst väntade det, skulle falla i en af dessa snaror, som man icke tröttnat att utlägga för det, och att man då skulle kunna upprätta ordningen, som blifvit störd. Men deras förhoppningar hafva varit fåfänga. Om icke moderation ligger i vårt lynne — och då är vår förtjenst, när vi äro moderata, större än andras — så vilja vi åtminstone vara moderata, det ligger i vårtintresse att vara det, och den saks seger, vid hvilken vi läro fästa, bjuder det; -ty man förstår, att under n annan regim än den närvarande, under ett cesariskt-diktatoriskt välde eller under ett konungadöme, skulle det republikanska. partiet, uteslutet från arenan, bortjagadt, decimeradt,drifvet ilandsflykt, gjordt vanmäktigt, hafva -störtatsig igatans heroiska äfventyr, Efter man icke lemnat det något för att lefva, skulle det haft rättighet att använda sitt hjeltemod och sinstyrka, Men dessa tider äro försvunna, och det som var en nödvändighet, då man trampades i stoftet, våldfördes under en egenmäktig I regim, skulle vara ett brott under en den allmänna rösträttens regering, hvilken är bunden att representera, att afsluta lån, att stifta -lagar och att verka och existera irepublikens namn. Följaktligen återstår en: dast en sak för det republikanska partiet: att iakttaga ett allvarligt beteende, lagligt stödt på den allmänna rösträtten, hvars vilja, hvars beslut är att förvandla detta frö, detta embryo till republik till en uppriktig, definitiv och progressiv republik. Denna politik är derjemte i behof af en stor försigtighet, på det att icke nationens öde och den sak man försvarar måtte lem nas till pris åt våra motståndare. Det republikanska partiet af i dag — det är om det jag talar och det hvilket jag tillhör — hvilket består af republikaner, som alltid) varit det, detta parti bör utmärka sig för! storartade vyer, för kraft att kontrollera och : för endrägt; det bör utan några personliga och egenkära beräkningar hemta nya kraf. ter ur landets alla led för att blifva nationens obestridliga majoritet; hvad säger jag? — nationen sjelf. Detta är en bjudande pligt, den får ingen uraktlåta. Men dettal: parti bör äfven ega en viss kritisk förmåga; det bör kunna göra skilnad mellan de nykomna. De, som komma med en mogen öfvertygelse af gammalt datum, och ännu bättre de, som, afskakande sin likgiltighet, tyvärr, allt för allmän, vilja inträda i det politiska lifvet — dem bör man mottaga med öppna armar. Men det gifves äfven andra, sådana som icke tillhöra något parti, hvilka skiftesvis hafva tjenat och svikit alla; det gifves sådana, som begagnande sig af politiken som en mask, hafva smugit sig in ileden medelst deklamationer, mer högröstade, lifliga och glödande än bepröfvade fosterlandsvänners; och slutligen gifves det sådana, som, seende attdet för ögonblicketicke gifves någon annan utväg, förklara sig vara republikaner. Man måste derför vara vis, vaksam, misstroende och detta i namn af det heligaste intresse: i republikens namn. Ty om I begån det fel, som redan blifvit begånget, för tjugutvå år sedan, om I anförtron henne åt dessa föregifne arbetare i sista ögonblicket skola de bemäktiga sig republiken, sätta henne på en blomstersmyckad char och föra ut RAL AJA TLL II