Aftonbladet – 1 oktober 1872, sida 3

De må väl inte inbilla sig att vid min ål: der jag skulle resa — Vore det ej bäst, innan ni fattar något beslut, att först läsa det andra brefvet? inföll Ellen, Pet är skrifvet i en mera affärslik stil och skall kanske bli mera upplysande än den gamla hushållerskans. Mr Womersley upptog det andra brefvet från bordet och tycktes vara något öfverraskad af dess yttre utseende, ty hans hand darrade märkbatt, då han bröt det breda, blå kuvertet. Brefvet befanns vara af föl jande lydelse: Falmouth, Sir! Jag bar att naderrätta er om att min högt ärade klient, Roger Pencarrow af Gwynruthin, blifvit död denna dag på morgonen. Genom testamente, uppsatt för tre månader sedan, har han nämnt er till ensam ärflagaro af gin förmögenhet, I fall ni ej ser något hinder, föreslår jag att begrafningen blir nästa fredag och hoppas att ni är närvarande vid ceremonien. Efter dess slut kunna vi ingå i detaljerna rörande dep afiidnas testa entariska dispositioner, ehurd dokumentet är ett af de tydligast stiliserade och minst tyvifvelaktiga, som jag under min mångåriga juridiska verksamhet varit i tillfälle att uppsätta. Fr ödmjuka tjenare! i John Dobson.s Roger Pencarrows arftagarel sade mr Wowersley, i det han häftigt darrande lade från gig brefvet; nå, då är jag besparad len tryckande förödmjukelsen att på min ilderdom komma på fattighuset. Hans år: liga inkomster mäste helt visst belöpa sig Lill nära femtontisen era och utan tvifvel finnes betydligt ytterligare samlad förmögenhet, ty han lefde inte upp en tredjeis) af inkomsten, Nu behöfra vi ej läpgre