Jenna at en insändare i tidningen Dag ligt Allehanda framkastade fråga har redan af tidningens redaktion blifvit med ett obetingadt ja besvarad. Ehuru de skäl, som för denna åsigt blifvit anförda, synas oss fullt öfvertygande, hafva vi dock från flera håll hört invändningar deremot framställas; och för att komma i tillfälle att bemöta dessa, anhålla vi att än en gång få taga frågan i skärskådande. Enligt 19 Riksdagsordningen kunna till ledamöter i. Andra kammaren väljas män, som uppnått 25 års ålder samt, enligt 14 3, ega och minst ett år näst före valet egt valrätt inom den kommun eller någon af de kommuner, för hvilka de väljas; och, enligt den åberopade 14 83, tillkommer valrätt inom den kommun, der han är bosatt, en hvar i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigad man, hvilken erlägger till staten bevillning för en till minst 800 rdr uppskattad ärlig inkomst. Att statsrådet -B. uppnått den för valbarheten föreskrifna ålder och atthan, hvilken, efter att i många år hafva innehaft assessorsembete i skånska hofrätten, år 1870 utnämndes till statsråd och till följd deraf redan hösten samma år blef i Stockholm mantalsskrifven, således under mera än ett I lår varit bosatt i hufvudstaden ock erlagt l bevillning till staten för en inkomst, öfverstigande 800 rdr, torde få. anses ostridigt, och frågan om hans valbarhet är således endast beroende deraf, om han äfven under minst ett år varit i Stockholms allmänna angelägenheter röstberättigad. Svaret härpå måste sökas i kommunallagen för Stockholm. e Denna innehåller nu i 9 , att en hvar s svensk undersåte, som är medlem af kommuel nen samt, enligt 3 40, förbunden att till den-) Il samma erlägga skatt, är, med iakttagande afl vissa här ej tillämpliga bestämmelser och il. I linskränkningar, berättigad att i val af stadsI fullmäktige deltaga; och i nämnda 40 heter I det, at en hvar medlem af kommunen är i fallmänhet skyldig att till de utgifter, som ij för kommunens gemensamma behof böra ut-. ) taxeras, lemna bidrag i förhållande till den -Isammanlagda bevillning till staten, som i Inäst förut upprättade; vederbörligenfastställda bevillningstaxeringslängd blifvit hoInom, enligt art. II i bevillningsstadgan påförd; hvarjemte i 44 3 tillägges, att de biI drag, hvilka det ena äret beviljas att under Idet följande utgå, anses för det löpande årets Istadsutskylder och skola till utgörande fördelas på dem, som under det löpande året varit till staden skattskyldige. Då nu statsrådet B., efter att hafva blifvit i behörig ordning mantalsskrifven i Stockholm för år 1871, måste, såsom medlem af denna kommun, jemlikt sist anförda tvenne lagrum, hafva från och med början af nämnda år blifvit skyldig att deltaga i de stadsutskylder, som för året kommo att uttaxeras, en skyldighet, som sannolikt äfven blifvit af honom vederbörligen fullgjord; och då, enligt uttryckliga stadgandet i 9,en hvar, som är förbunden att till kommunen erlägga skatt, jemväl är berättigad att deltaga i de der förekommande stadsfullmäktigval, synes deraf obestridigt följa, att statsrådet B. ända ifrån den 1 Januari 1871 eller den tid, då hans skattskyldighet till staden inträdde, också ,varit i stadens allmänna angelägenheter röstberättigad. Men, invänder man, om än det ej kan förnekas, att statsrådet B., enligt ofvan citerade lagrums otvetydiga ordalydelse, redan från början af 1871 juridiskt egt rösträtt och således äfven valrätt inom hufvudstaden, har han dock icke faktiskt kunnat utöfva denna rätt förr, än han i vederbörlig ordning blifvit i stadens röstlängd upptagen; och detta, förmenar man, har icke kunnat ske förr än i slutet af år 1871 eller början af år 1872, sedal han första gången blifvit i staden till bevillning taxerad. Till stöd för denna åsigt har man åberopat dels 17 23 Riksdagsordningen, enligt hvilken vid riksdagsmannaval till Andra kammaren skola till efterrättelse tjena de för kommunerna gällande röstlängder, som böra innehålla anteckning om dem, hvilka, enligt 14 3, valrätt tillkommer; dels ock 8 6, mom. 2 i Kommunallagen för Stockholm, der det stadgas, att magistraten, sedan taxeringslängden för årets allmänna bevillning enligt artikeln 2 bevillningsstadgan blifvit af pröfningskomitn granskad, skall låta, med ledning deraf upprätta särskild röstlängd för hvarje valkrets. Då nu statsrådet Bergström först år 1871 kunnat här i staden till bevillning taxeras, har man häraf velat draga den slutsats, att han ej heller förr än denna taxering blifvit af pröfningskomitån granskad, kunnat och bort i röstlängd uppföras och således faktiskt komma i åtnjutande af sin rösträtt. I uppenbar strid mot 9 3 Kommunallagen, enligt hvilken rösträtten är ett oskiljaktigt adpertimus till skattskyldigheten, skulle således en hvar, som från en till annan kommun inflyttade, under det första året väl vara skattskyldig, men icke; berättigad att rösta vare sig i den ena eller andra kommunen. I afseende å en sådan uttydning af stadgandet i 6 vilje vi, utom det inkonseqventa och obilliga deri, till en början erinra, att, enligt 19 3 Riksdagsordningen, såsom vilkor för valbarhet endast erfordras att hafva minst ett är egt valrätt inom kommunen, utan att något afseende fästes å det faktiska utöfvandet af denna rätt. Kan det således ej förnekas, att statsrådet Bergström . ifrån början af 1871 varit skattskyldig till staden och således enligt å 9 i Kommunal: lagen egt rätt att i kommunens angelägenheter rösta; måste det för valbarhet föreskfifna vilkoret anses uppfyldt, äfven om han till följd af dröjsmål med röstlängdens upprättande eller af annan orsak icke kommit i tillfälle att genast utöfva denna rätt. Äfven under förutsättning att, såsom ofvan blifvit antydt, 6 3 i Kommunallagen skulle hafva lagt hinder i vägen för statsrådet B:s uppförande i röstlängden för Stockholm änla till dess den för 1871 skedda bevillningstaxering blifvit pröfvad och faststäld, synes oss i allt fall den derifrån hemtade betänkighet mot statsrådet B:s valbarhet genom let ofvan anförda vara undanröjd. Men vi så ännu längre, i det vi bestrida riktighetem iust af denna föruäutsättnine saom för Me ov FA hh R Nm KE — rd md me 0