tonen, osh till ackordarbetarne. först när hafva vorketällt kitt ärheta, sävidt dettå ke är särdeles stort; ty i så fall Eofims betalningar att göras hvar fjortonde dag. är tvister uppstå mellan arbetare och arstsgifrare, skola de afgöras genom skiljemstolar med exekutiv myndighet. Arbetsfvarno fritagas från förbindelsen att ut. gga sjukpenningar för arbetarne. Sträng öntroll skall föras öfver, att ingen arbetsfvare afskedar on arfetare ötsn att. gifta onom en attest, hvaraf man kan se cm 33 rbetare af ond vilja brutit ett ackord. Slutgen föreslås i programmet, att man skall sända en petition till riksdagen, i hvilen framhålles hur svårt det är för arbetsifvaren att få sina berättigade intressen ätdadel on Den internationella freds. och frietsligan skall från den 23 till den 27 i enna månad hålla sin sjette kongress i ugano i kantonen Tessin. Programmet ör denna sjette kongress lyder: 1) Centralomitens bkerättslse om ligans rg 2) örsta frågan: Att bestämma burä döh fö: erativa republikens princip, såsom garanti ör menniskans sjelfbestämmelserätt och oafängighet, kan och skall blifva grundvalen ör hvarje lagstiftning inom åamftönden; nä ionen och federationen. 3) Andra frågan: Att historiskt framställa de hittills gjorda ,emödandeng för införande af en skiljer lömstöl i deh intarpationella rätten eller olkrätten, och att uppsöka öch föreslå dö bästa medlen och vägarne för en definitiv och på alla håll erkänd instiftelse af en sålan domstol såsom förberedelse till bildande af en federation mellan Europas folk, 4) Tredje frågan: Hvilkd röförmer bör och skall införandet af den federativa Fepitblis kens princip, betraktad såsom garanti för menniskans sjelfbestämmelserätt och frihet, medföra inom den moderna strafflagstiftningen? 8B) Rodögörelse för deä af förögkendj femte kongress öppnade subskriptionen tiil förnyadt utgifvande af ligans organ: Europas förenta stater, Internationales förbundsråd! i London och underlydande föreningar öppnade förliden måndag en kongress i New Hall of Sciences i nämnda stod: Medbgr: garen Landeck, president för de franskå sessionerna, öppnade diskussionen med ett anförande om det inflytande, som Internationale utöfvat på kejsardömet, nationalförsvars-regeringen, kommunen samt på arbetsklassens emancipation. Talaren förkla. rade, att innan man började diskutera fnter: nationales programm, borde man kasta en blick på det vigtiga sällskapets föregåenden. Vid alla stora religiösa rörelser har splittring förekommit, och samma splittring gjorde sig äfven gällande, då det var fråga om att genomdrifva stora sociala eller politiska reformer. Om itian hetraktade InternatioHales NHistoriä från sällskapets början; skulle man finna, att det alltid inneslutif element till oenighet och för några år 50 dan framträdde denna oenighet i bestämd och klar form, då ett parti slöt sig till Carl Marx åsigter och ett annat till Bakuring. Napoleon III såg i sällskapet ett medel att bötrygga sin makt, och hans regering antog derför grundsatsen bin ärbeta: rens understödjande. Rörelsen antog emeilertid väldigare dimmensioner äu kejsardömet trodde möjligt. Den vann i styrka trots den kejserliga regeringens bemödanden att hejda den (Hör!) Det var demokratiens stigande vågor som ledde till kriget med Preussen, ehär den kejserliga regeringen trodde, att hon derigenoiti skulla kunna sätta en dam för den flod, som inbrutit. Internationale borde hafva gjort mycket för att hindra detta krig, emedan internationelt krig innebär en negation af hennes grundsatser. Men i anseende till den splittring, på hvilken tälaren föruk hänsyftat, utöfvade hennes protest föga verkan. Och när sedan kejsardömet föll och general Trochu blef guvernör öfver Paris, var Internationale svagt. Den nya regeringen representerade i sjelfva verket kapitalisternas intressen och icke befolkningens, men det caktadt gjorde icke Internationale någon nämnvärd ansträngning att störta den. När åter den revolition in träffade, hvilken ledde till kommunen, var Internationale ljum i sin politik. Tricoloren fick svaja öfver banken och när denna kom i hennes våld, gjordes intet försök att åtkomma de penningar, söm förvarades der, och genom hvilka man skulle kunnat åstadI komma, att hela Frankrike rest sig. Han beklagade kommunens moderata beteende, och sade att nu vore i London bosatt en aristokrati, hvilken under två månader, då lallt var i dess våld, misshandlat Paris. Just dessa voro nu Mart följeslagare, hvilken I hade utsått så mycken oenighet inom Inters Tnationale. Han förklarade, att deticke fun nes några revolutionära id6er i sällskapet. :I Internationales mål vore helt enkelt det, att hvar och en blefve ordentligt betald för sitt .larbete och att ingen, som icke arbetade, I skule erhålla någon lön. De medel, hvarigenom man i sista hand, skulle komma till I detta mål, vore dock verkligen revolutionära, I När man finge makten i sin hand, borde I man taga lärdom af erfarenheten och begagna laig af sin makt. Talaren föreslog derför följande resolution: På grund deraf, att det -IInternationala arbetarsällskapet har till uppgift att åstadkomma arbetarnes emancipation genom dem sjelfva och på grund deraf, att generalrådet, som sällskapet utsett för att genomföra detta program, lagt i dagen autokratiska grundsatser, stridande mot In ternationales stadgar och de arbetande klas sernas intresgen, klandrar kongressen Inter nationales sätt att gå till väga hitintillsoch föreslår en revision af stadgarne i afsigt att de må komma att baseras på en federalistisk grundsats. Efter en stunds diskussion sattes denna grundsats under omröstning i cn Il CC fer