Aftonbladet – 20 september 1872, sida 2

t befrämja, skall återgifva Frankrike dess orhet och välmåga, under det att hon på mma gång betryggar ordningens och frietens upprätthållande. Mycket har redan ifvit gjordt och mycket återstår ännu att öra, men vår visdom skall bestå uti att genting påskynda. Af denna anledning lar jag icke eder uppfattning af tvenne ågor. Församlingens upplösning rör enamt församlingen. Hvad den andra frågan ngår har Thiers Kögtidligen förklarat, att ån icke kommer att företaga något steg weed afseende på en amnesti, hvarom föramlingen ensam har rätt att besluta. En mnesti betyder glömska, och jag fattar ske, hur man kan glömma kommunens rott, hvilka denna är besluten att daglien återkalla i friskt minne hos das genom tt förkerrliga dem i Geneve, London och ladg.s Storhertigen af Baden är för närvaande föremål för ätskilliga rykten. Det erättas i en tysk tidning, att denne kejsar Vilhelms trogne och lydig svårsol skall e!önäd med konuängatiteln, och då hans nuarande besittningar icke riktigi motsvara en ylik befordran, skall Elsass och Lothringen nkorporeras i det nya konungariket. I Balen går emallertid ett rykte af helt annat lag. Der heter det att storhertigen skall fstå från sina ssvveränas rättighöter till örmån för döt tyska kejsarriket, i hvilket torhertigdömet såltnda fullständigt skulle nkorporeras. Underhandlingar skola redan ara inledda härom och blott ordnandet af rågan om domänerne, hvilka töppskattas till 5 millioner gulden, säges ännu äterstå. Då torhertigen har två bröder och två söner, anmm .. å rn MS vd 20 ages för öfrigt att afgörändet äfven skall 1afva sing politiska svårigheter. Som bestämdt meddelas, att regeringen i Baden kall afstå alla storhertigdömets jernvägar ill det tyska kejsarriket och att landtdagen skall inkallas till en utomordentlig session för att stadfästa den härom afslutna trakjaten. Dylika underhandlingär äro äfven å sane iucllån tyska regeringen och IHessenDarmstadt. Delegationerna eller den gemensamma representationen för Österrike-Ungern förlade sing Sålimänträden den 16 d:s i Buda, sedan kejsar Frans Joseph först mottagit dem i sitt slott derstädes. Man motser, att grefve Andraszy skall göra dem några politiska meddelanden i anledning at kejsarmötet i Berlin. Men den egentliga politiska diskussionen kan först börja, när den röda boken; som dock svårligen torde komma att innehålla några särdeles vigtiga dokument, blifvit framlagd. Armebudgeten, af hvilken en betydlig tillökning begäres, kommer sannolikt att framkalla mycket lif liga debatter. Undör döt delegationerna äro gämlade, inställer ungerska riksdagen sina sammanträden. En mängd vigtiga frågor komma att af denna riksdag behandlas under innevarande session. En grupp deputerade af venstern och ett temligen stort antal deputerade af Deakpartiet ha nemligen öfverenskommit med Gnickiys Parti (venstra centörn) att för riksdagen framlägga en hel serie lagförslag om införandet af civiläktenskap, obligatorisk och konfessionslös undervisning, upphäfvandet af alla andliga ordnar, indragning af kyrkogodsen m, m, Carl Marx har uti en protest mot tidningen Sows referater för kongressen i Haag, hvilken protest hatt låtit införa i tidningen Corsaire, äfven meddelät några faktiska upplyshingår al intresse. Jag begagnar mig åt tillfället, skrifver han, att underrätta mina vänner och våra motståndare om, att jag aldrig tänkt att utträda ur TIaoternationale, och att generalrådets förflyttning till Newyork föreslogs af inig och åtskilliga andra medlemmar af generalrådet. Det är orätt, då mån säger, att Paktnin och hans följeslägare Guillaume (delegerad för Schweiz, förnämste förkämpen på kongressen för en federalistisk organisation, som betryggade förbundsrådens sjelfständighet) hafva blifvit utvisade såsom ledare för ett så kalladt federalistiskt parti. Bakunins och Guillanmes utvisande motiverades med, att de inom vår förening hafva bildat ött hemligt sällskap, LE Allionce de lå dömotråtie socialiste, som vill tiliväla sig att leda Internationale uti en riktning, som strider mot sällskapets principer. Det i konferensen i London fattade beslutet, att den arbetande klassen skulle taga en verksam del i den politiska striden, godkändes med stor majoritet af kongressen, och det antogs att det skulle intagag i de för hela sällskapet gällande stadgar, Det trontal konungen af Spanien höll vid Cortes öppnande i böriän åf debni vecka innehåller Atakilligå ganska märkliga yttranden. Hen erinrar om att både han och cortes blifvit valde och att förbundet mellan monarkien och folket derigenom symboliseras. Han uttalar sin ledsnad öfver misslyckandet af försöket att återställa förbindelserna med den Heliga Stolen, men förtviflar icke om att få slät på denna för honom så pinsamma situation, Han höppas af påfvens vishet och klokhet, att denne icke skall misskänna konungens vördnad för hans person och aktning för hans andliga makt så väl som hans föresats att göra behörigt afseende på nutidens förhållanden och id6er och att behålla kyrkan vid de rättigheter den spanska nationen genom sit grändiag tillerkänt henne. Vi dare omtalar konungen med tillfredsställelse sin sonaste resa i provinserna och de vänskapliga förhållandena till främmande mak ter, tadlar presterskapet för dess delaktighet i carlistupproret och lefvar klätligen framläggardet af lagförslag aligående reformer på Cuba, konskriptionens afskaffande, förbättringar i strafflagen och handelslagstiftningen samt reformer i tindervisningsväsendet. Talet afbröts oftå genom bifallsyttringar, och efter dess slut hördes ropen: lefve konungen! lefve drottningen ! lefve konstitutionen! hvilka upprepades af de folkhopar, som samlat sig utanför. Det är icke utan orsak, som konungen i detta trontal yttrar sin oro öfver ställninsen till påfven och presterskapets hållning, ty alla reaktionära sträfvanden i Spanien stå i sjelfva verket i det Därmaste samband